Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
förtjenster, hans skicklighet som predikant, o. s. v. — ty
härutinnan röjer sig ofta en täflan mellan den ena sekten
och den andra, och så länge det kostar ingenting, torde man
kanske på detta sätt kunna skryta sig till några fler
"bänkmedlemmar" i församlingen — allt detta kallnar så
småningom, när presten slutligen tvingas, att erinra sina
åhörare om hvad dem åligger i följd af ofvan anförde
skriftspråk. Hvarje samfund anser sig då böra afbida en
ytterligare förstärkning, innan det kan vara i stånd, att på ett
mera verksamt sätt bidraga för kyrka och prest; men
förstärkningen tyckes i de flesta fall aldrig blifva stark nog.
Dock uppstår härutinnan, som nämndt är, såart nog en
täflan mellan de olika sekterna. Ofta är det blott sjelfva
början, som har sina svårigheter. Så länge medlemmarne af
ett bekännelsesamfund icke göra något för att bygga en
jkyrka, och för egen räkning underhålla en prest, så tycka
icke heller de andra det vara brådtom med att göra uågra
uppoffringar för ett dylikt ändamål. Den ene grannen har
ögonen på den andre. Men låt blott en begynna, så
vaknar nog ifvern, om den än i många fall är lätt öfvergående,
äfven hos de andra. Låt blott ett religionsamfund i någon
liten stad eller på landet gripa sig an, timra upp en
mindre brädkyrka, och göra några större insamlingar för en
prosts underhåll, (hvilket dock alltid är det värsta och
kinkigaste, åtminstone för presten, som länge torde få nöja sig
med församlingens räntefria obligationer, utgifne i
förhoppning om bättre tider), så dröjer det icke länge förrän ett
meetinghouse står uppbygdt nästan så godt som invid knuten
af ett annat, och urblekta svartrockar springa om hvarandra
på gator och landsvägar.
Verlden är sig lik öfverallt. Befria folket i Sverige
från den lagliga förbindelsen, att underhålla kyrka och
pre-sterskap, och många af de nu så kallade feta pastoratcrna
torde kanske blifva lika så magra som missionär-stationerna
i vestra Amerika.
Att blifva prest derstädes, är således ingalunda vägen
till förkofran i timligt afseende. De lidanden och
försakelser, som åtfölja den banan, äro större än någon, som lefver
under statskyrkliga förhållanden, kan göra sig föreställning
om. Det är icke nog med kroppsligt arbete, som presten
ofta måste vidkännas, för att bespara sig utgifter, till hvilkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
