Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
sanning, det hjerta vara, som vid en sådan gudstjenst som
denna kunde förblifva känslolöst och ej väckas till att
innerligt tacka Gud, som, viljande att alla menniskor skola
komma till salighetens kunskap, äfven här låtit sitt ljus uppgå
för dem som länge sutit i mörko lande.
Biskopens predikan öfversattes punkt för punkt af en
vid församlingen anställd tolk, en indian, som aflönas af
missionskassan. Dennes framställning skedde med mycken
liflighet och under många, stundom något alltför häftiga
ge-stikulationer. Efter hvad jag sedan hörde, lärer öfversatt*
ningen af åtskilliga meningar icke varit särdeles trogen. Så
t ex. när biskopen, i det han afhandlade konfirmationsakten
och dess betydelse, kom att omnämna, huru apostlarne, då
de hört att Samarien genom Philippi predikan anammat
Guds ord, sände dit Petrus och Johannes; så kom tolken,
som i hast icke kunde erinra sig namnet Philippus, dock
icke ur koncepterna, utan öfversatte det med: uden der
mannen i Samarien, ni förstår väl hvem han menar". Troligen
gick på detta sätt mycket af biskopens enkla, och i skrift*
språkets, till hjertat gående ord, affattade predikan förloradt
för åhörarne. Med den mest spända uppmärksamhet och
det högtidligaste allvar lyssnade dock alla till hans ord, och
jag har aldrig i någon" annan kyrka sett en mera
eftertänksam församling.
. Efter predikans slut framträdde några redan till äldre
år komne indianer och qvinnor, för att, knäböjande vid
altaret, stadfästa sitt döpelseförbund; derpå förrättade biskopen
nattvardsgång, i hvilken vi alla deltogo, förenande oss
omkring Hans kors, som utgifvit sig sjelf till. en försoning för
oss alla, af hvad land, tungomål och slägt vi än må vara.
Ack, kanske låg den obildade skogens son, som i sin grofva
filt knäböjde vid vår sida, närmare Frälsarens bröst, än
mången af oss andra, som ifrån barndomen blifvit undervisade
i Hans himmelska lära!
Den insamling som gjordes, skedde till förmån för
missionskassan, och indianen uppfyllde i detta fall sin pligt,
samvetsgrannare måhända än de flesta af hans hvita
tros-bröder.
När allt var slutadt, framträdde först höfdingarne och
stammens äldste och sedan alla de öfriga, äfven qvinnor och
barn, till biskopen för att trycka hans hand och helsa honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
