Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
De gudstjenster jag förrättade besöktes, såsom varande
de enda derstädes, temmeligen flitigt äfven af andra
religionsbekännare, ibland hvilka voro flera, som bidrogo Ull mitt
underhåll. Äldre och yngre barn, hvilkas föräldrar tillhörde,
eller hade tillhört, andra religionssamfund, bevistade
söndagsskolan, i hvilken naturligtvis ingen annan undervisning kunde
bibringas dem, än den enligt vår kyrkas katekes och andra
i öfverensstämmelse dermed utgifne läroböcker. Några af
dessa barn, dittills lemnade odöpta, kunde följaktligen dervid
icke gerna undgå, att komma att tänka litet närmare öfver
nödvändigheten och vigten af detta sakrament; andra, som
i spädare år blifvit döpta, började rikta sin uppmärksamhet
åt det tillbörliga uti att stadfästa sitt döpelseförbund. Allt
proselytmakeri har alltid varit mig förhatligt; minst ville jag
söka att leda en ungdom bort ifrån den lära, hvilken dess
föräldrar önskade att de en gång skulle bekänna, och öfver
till en annan, sorti ogillades af dem, hvilka i första hand
voro satte »att vaka öfver deras själar. A andra sidan äter
voro de frivilligt skickade att af mig undervisas, hvilket jag
naturligtvis icke kunde göra i någon annan tro, än den jag
sjelf bekände. Jag kom sålunda ofta i en ganska kinkig
belägenhet; å ena sidan pligten att icke gifva en half
andervisning och förtiga en del af den gudomliga sanningen; å
den andra olämpligheten af att i barnasinnet inplanta
misstroende till föräldrarne och ett ogillande af dem och deras
åsigter. Man bad mig icke bibringa dem några sekteruka
lärobegrepp, d. v. s. inga sådana, i hvilka icke en
kristendomens bekännare, af hvad samfund han än vore, kunde
instämma. Det var ungefär detsamma, som att bedja mig
icke gifva dem någon kristendomsundervisning alls. Till
biträde och styresman för söndagsskolan hade jag en utmärkt
lekman, en i staden bosatt handlande, med särdeles förmåga
att undervisa. Barnen voro fästade vid honom, och, oaktadt
den undervisning han bibringade dem, hvilken naturligtvis
var i full öfverensstämmelse med kyrkans lära, fortforo de,
som förnekade denna lära, att dock på så sätt låta den
inplantas hos sina barn, isynnerhet som ingen annan söndags-skola
var att tillgå.
Detta kunde emellertid icke länge så fortfara. Det
visade sig, att en prest nu mera kuude taga sin station
äfven i Manitoowoc, utan att få ögonen utklösta. Medlemmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
