- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Sednare delen /
344

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

344

stora svårigheter. Jag erinrar mig, huru jag under det
första året af min vistelse i Chicago flere gånger såg elegant
klädda damer stående i gathörnen, afbidande ankomsten af
någon åkarkärra, på hvilken de kunde hoppa upp ooh
sålunda komma öfver till den motsatta sidan af gatan. Dock
ofta kunde man icke ensf på hjul passera dylika ställen.
Icke sällan inträffade, att till och med på den förnämsta
gatan hästar och vagnar så sönko ned i lergyttjan, att de
icke utan den största möda och arbete derifrån åter kunde
uppdragas.

Detta kan gifva läsaren ett begrepp om huru Chicago
den tiden var beskaffadt. Likväl ansågs den redan vara en
stad på 20,000 innevånare. Tolf år hafva sedan dess
förflutit, och hvilket annat utseende har den icke nu fått med
en befolkning af 120,000! De fordom låga och sänka
gatorna hafva blifvit höjda flera fot och antingen plank- eller
Stenlagda. Floden har blifvit uppmuddrad och utvidgad; dess
bräddar, pålade, jemnade och fyllda högt öfver vattenytan,
äro nu goda lastageplatser eller utgöra grundvalen för
jättemagasiner och alla slags manufaktorier. De äldre
byggnaderna, som gemenligen uppfördes med så mycken brådska,
att de snart lutade till förfall, hafva antingen blifvit lagde i
aska af lättinträffande eldsvådor, som ganska mycket
bidragit till stadens försköning, eller ock nedrifna, och innan kort
i deras ställe, på en förbättrad och fastare grund, flere
våningar höga tegel-, sten-, jern-, och äfven marmor-hus,
privata och publika byggnader, blifvit uppförda, hvilka både
i omfång och stil kunna täfla med äfven de praktfullare i
Europas hufvudstäder. På en enda sommar, 1855,
uppbyggdes 2700 nya hus, af hvilka många skulle vara en prydnad
för hvilken stad som helst. Året derefter uppbyggdes ännu
flere, hvilka, oberäknadt kyrkor, jernvägsdepoter och andra
publika byggnader, ansågs kosta öfver 4 mill. dollars. En
del af de äldre trähusen, som stodo i hvad som nu är den
förnämsta delen af staden, hafva derifrån blifvit bortflyttade
och rullade på medar till aflägsnare trakter, der ständigt
nya gator utläggas, och hvarifrån de efter hand flyttas ännu
längre bort, för att gifva rum för vackrare och mera
substantiella byggnader.

Några af dessa hus, som sålunda transporteras från ett
ställe till ett annat, äro icke så obetydliga, som man möjli-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/2/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free