Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
ganden påkallade. ]) En dylik artighet och uppmärksamhet
visas äfven mången gång mera utmärkta europeiska resande
och turister, och tala icke så ringa för den gästfrihet, som
alltid dessa personer och äfven vanligtvis alla andra
främlingar kunna påräkna i Amerika.
Det första bevis derpå under resan erhöll jag i Buffalo,
der min afsigt var att göra början med insamlingarne till
min kyrkbyggnad. Derifrån afrådde man mig dock helt och
hållet, då den decvarande största församlingen just var i
begrepp att bygga en egen kyrka, beräknad att kosta en
summa, hvilken skulle varit tillräcklig att förskaffa ganska vackra
kyrkor åt mer än ett dussin fattiga församlingar i Vestern,
1) Pà det ställe der presten är känd och bosatt behöfver han ofta icke ens
anhålla om denna ynnest Allt efter som Chicago fick färdigt sitt jernvägsnät, 6kickade
mig de respektive bolagen alltid vid nyårstiden en fri- eller half-fri-billct, gällande
för hela året. Då jag en gång från ett ställe, der jag var helt och hållet obekant,
skulle på Mississippifloden resa upp till Minnesota, och beredde mig till att betala
don vanliga passage-afgiften, sade kaptenen sig förmoda, att jng var prest, i hvilket
fall det fägnade honom, att kunna erbjuda mig en fri resa, med undantag af
kostnaden för vivre om bord. Då jag år 1853 jemte hustru och 2:ne barn gjorde ett
besök i fäderneslandet, kostade oss hela resan mellan Chicago och New York i första
klassens vagnar — någon annan plats kommer ej i fråga — icke mer, ån 4 dollars,
varande den obetydliga afgiften för en kort distans, den enda under hela resnn, på
hvilken de biljetter vi af våra vänner i Chicago erhållit, icke förskaffade oss en helt
och hållet fri passage. Ankomne till New York, erbjöd oss egaren till de ångbåtar,
som då gingo mellan denna stad och Liverpool, resan öfver oceanen till halfva priset,
af hvilket godhetafulla anbud vi likväl icke kunde begagna oss. — Dylika förmåner
gifvas religionens tjenare utan afseende på den bekännelse do tillhöra, och må tjena
såsom ett bevis på den aktning man i allmänhet visar det andliga ståndet, samt att
under det att det merendels är illa aflönndt, man dock i många afseenden söker att
hålla det skadeslöst, i det så väl offentliga inrättningar, som mången gång enskilda
personer vid de afgifter, som de ega rätt att uppbära, äro benägna att lindra dess
utgifter och sålunda godtgöra andras försumlighet. I sammanhang härmed torde böra
nämnas, huru t ex. doktorerna i den stad, der en prest är bosatt, sällan eller aldrig
af honom fordra något läkarearfvodc. I detta afseende erinrar jag mig med
tacksamhet månget skickligt läkarebiträde gifvet oss under var fleråriga vistelse i Chicago,
gifvet oss bittida och sent, lika troget, lika omsorgsfullt, som skulle nian hafva gjort
räkning på den högsta betalning. Till och med på ett apotek i Chicago hade man
gjort sig till regel, att icke taga någon betalning för medikamenter utlemnade till ett
presthus. — Dessa omständigheter torde i visst afseende belysa presternas ställning i
Amerika, och böra icke förbises vid bedömandet af de religiösa förhållandena
derstädes, isynnerhet då vi dervid skola ihågkomma, att ett sådant deltagande, som jag
här antydt, för allt hvad som på något sätt står i samband med religionens
befrämjande, mången gång visas äfven af personer, utan all stadgad trosöfvcrtygelsc och af
så kallade Nothingariaiis, eller sådana, som icke tillhöra något bekännelsesamfund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
