- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Sednare delen /
417

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

417

blomstrande år, just återvände från en
fruntimmers-konvention, der hon och andra diskuterat och hållit offentliga
föreläsningar öfver qvinnans emancipation. Den mest vältaliga
föreläsningen i detta ämne, var dock troligen den, som
sålunda gafs på jernbantåget.

En stund efter att vi lemnat Lewistown kommo vi in
i Ontario-sjön, hvars lugna, spegelklara yta den nedgående
solen öfvergöt med det herrligaste skimmer. Knappt hade
dess sista strålar försvunnit vid horizonten, förr än månan
uppgick och belyste vår snabba fart öfver det af ingen
vindfläkt krusade insjöhafvet. Sedan alla andra gått ner under
däck, satt jag ännu ensam qvar, betraktande de
skuggomhöljda stränderna och den på andra sidan om mig
oöfverskådliga vattenytan. Länge förbleknade ungdomsdrömmar
likasom blickade mot mig igen ur det mörkblåa djupet. Ner
ifrån salongen hördes en välljudande fruntimmersröst sjunga
en vacker, välbekant hymn, skrifven öfver Jobs ord: "Jag
begär intet mer lefva f men himmelen ofvan mig var så
klar, luften jag inandades så mild, natten omkring mig så
fridfull, att jag icke kunde instämma i denna sång, ’utan
tvärtom önskade lefva, för att, om möjligt njuta ännu flera
sådana stunder som denna.

Vid midnattstid styrde ångbåten uppföre Genesee floden
och landade ett stycke ifrån Rochester, der den biskopliga
kyrkan egde tre större församlingar, till hvilka min afsigt var
att appellera för understöd till vår kyrkbyggnad. Derutinnan
rönte jag äfven mera framgång här än i Buffalo. Presterna
emottogo mig med särdeles välvilja och lofvade, att till det
bästa framställa min sak hos de förmögnare af sina
församlingsmedlemmar. Ett par dagar derefter var söndag, och
sedan jag på f. m. predikat i en af kyrkorna, bereddes mig
tillfälle att på e. m. uppträda med min tiggarepredikan i
en annan, hvarefter jag sednare på aftonen assisterade vid
gudstjensten i den tredje. Sålunda likasom introducerad till
församlingarne, började jag nästa dag mina uppvaktningar.
Men jag tillstår, att jag fann detta nästan lika svårt, och
dervid visade samma förlägenhet som då jag vid min
ankomst till Amerika, under resan till Vestern, här och i
Buffalo gick omkring för att söka sälja våra fårskinnspelsar. En

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/2/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free