- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Sednare delen /
418

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

418

r

ung prestman hade den godheten, att vara min ledsagare
och intala mig mod, det ena lika nödvändigt som det andra.
Från kontor till kontor och från hus till hus repeterades, så
länge dagen räckte, samma lexa, i hvilken jag småningom
började förvärfva mig litet mer färdighet — och derjemte
äfven mera oblyghet, hvilket verkligen under sådana
förhållanden är nödvändigt att ega. Hvad som dock i mer än
ett afseende nedslog mig var den första erfarenhet jag här
gjorde af de partier, som, utan att söndra den biskopliga
kyrkan dock råda inom densamma. I Rochester visade sig
i allmänhet en stor ovilja emot alla så kallade högkyrkliga
principer. Ett och annat uttryck i mina predikningar hade
sårat några i detta afseende finkänsliga öron, och ett par
personer ville till och med närmare förvissa sig om mina
åsigter rörande dopet och nattvarden, innan de lemnade
några bidrag till det välgörande ändamål, för hvilket jag
sökte väcka deras deltagande. Lika otillbörliga som dylika
frågor voro, lika litet fann jag mig förpligtad att under
sådana omständigheter besvara dem. Oaktadt den grämelse
jag kände vid flera dylika tillfällen, måste jag dock erkänna,
att det lågkyrkliga partiet, väl vetande att jag på intet sätt
sympatiserade med dem i deras kalvinistiska, okyrkliga
åsigter, dock så väl i Rochester som sedermera i New York och
äfven annorstädes, på det hela taget beredvilligt och
frikostigt understödde mitt företag.

Emellertid äro New York, Philadelphia och Boston de
platser dit de fattigare församlingarne i Vestern förnämligast
vända sig, för att erhålla den hjelp de behöfva, och der den
också sällan vägras dem. Jag beslöt derföre, att icke vidare
uppehålla mig på vägen, utan oförtöfvadt begifva mig till
dessa städer. Lemnande Rochester med ett bantåg på f. m.
anlände jag samma dag närmare aftonen till Ålbany.
Visserligen hade jag genast kunnat fortsätta resan, och varit
tidigt följande morgonen i NewYork; men jag ville nu icke
försumma tillfället att betrakta Hudsonflodens stränder. Detta
var också väl vardt en natts dröjsmål i Ålbany. Ja, endast
att se Hudsonfloden är vardt en repa från Europa. Jag vet
intet som så tjusat mitt öga, ingen af alla de sköna taflor
naturen utvecklat för min syn, som så hänryckt mig som
denna mäktiga, majestätiska flod, med dess rika, ständigt
omvexlande panorama af ömsom parklika, ömsom klippiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/2/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free