Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
för Amerika, understoder upprorshanden, som vill ännu
djupare inbränna det på frihetsbildens panna.
Mitt vistande i södern var emellertid allt för kort, för
att här gifva mig anledning till en skildring af denna för
det nord-amerikanska samhället olyckliga institution, som
dessutom är tillräckligt känd genom andra beskrifningar och
af de verldsbekanta händelser, som på sednare tider inträffat.
En anmärkning rörande densamma tror jag mig dock kunna
våga att göra, dels på grund af hvad jag sjelf varit i tillfälle
att på stället inhämta, dels grundad på sansade och
trovärdiga personers utsago, hvilka ingalunda voro slafveriets
försvarare, och hvilka i de långvariga politiska stridigheterna,
som förberedde det inbördes krig, som nu hotar att förvandla
inskriften på den amerikanska vapenskölden, e pluribus unum,
till ex uno plura, alltid vid valurnan och äfven eljest
uppträdt såsom slafparties motståndare.
Jag tror mig nämligen kunna påstå, att de beskrifningar,
som äro gifna öfver slafveriet och slafvarnes behandling i
Förenta Staterna, i allmänhet äro öfverdrifna. Slafven är
på det hela taget väl behandlad, och negerns ställning såsom
slaf i Södern torde till och nffed, enligt hvad jag ytterligare
kommer att bemärka, i visst fall kunna anses vara bättre
och lyckligare, än hans belägenhet såsom till namnet fri i
•många af de norra staterna. På de flesta ställen är han
såsom tjenare bemött med godhet, njutande en omvårdnad,
som gör hans lott måhända äfven lyckligare än inånga af
den tjenande klassens i andra länder, der fattigdomen skapar
trälar, omkring hvilkas fötter samhället smider en boja, lika
tung, ja ofta tyngre än negerns pa bomullsplantagerna i
Louisiana. Han är tjenare, men också en medlem af familjen,
och i denna egenskap vårdad och behandlad bättre, än i
allmänhet den s. k. fria tjenaren, som, när krafterna svika eller
helsan felar, har intet att luta sitt hufvud till. Slafegarn
måste föda sin slaf, måste draga försorg för honom äfven
när han blir gammal och orklös; slafven kommer sällan att
lida brist och nöd; tiggarstafven blifver aldrig hans lott Jag
lemnar derhän, hvilkenderas lott i sjelfva verket är den
hårdaste och på hvilkenderas skuldror samhället har lagt
det tyngsta oket, t. ex. den fattige arbetarens i
manufakturdistriktens i England, — mången gång saknande arbete,
ännu oftare bröd för sig sjelf, hustru och barn, sålda åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
