Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
slafintresset; huru ifriga de än visat sig, icke blott att
bibehålla slafveriet i de länderier, till hvilka det hittils. varit
inskränkt, men äfven att utbreda det i nya territorier, ja att
återupprätta det öfver hela unionen: så har det dock icke
alltid varit så. Det var naturligt, att slafemancipationen
skulle börja i de norra staterna, der till och med det egna
intresset påskyndade slafveriets afskaffande; men äfven i
Södern voro många, som arbetade för samma mål, ehuru
slafveriet derstädes blifvit en mera integrerande del af hela
samhällsorganismen, och en reform i detta afseende således
fordrade mera tid och varsamhet, att icke både individens och
oåtspord, ordna vissa af sina egna angelägenheter. Förenade Staternas konstitution
år alla staternas högtidligen besvurna grundlag. En medborgare i Illinois, Iowa eller
någon annan stat, afläggor tro- och huldhetsed icke till den staten, men till de
För-enade Staterna, Han år icke den enskilda statens nndereåte, men unionens, och såsom
sådan eger han samma medborgerliga rättigheter hvarhelst han faster sin bostad och
hvarthelst han flyttar. Många af de nu upproriska staterna äro dessutom af andra
makter afträdde till den nord-amerikanska republiken, af denna makt upptagna i
förbundet, men icke af sig sjelfva anslutande sig till detsamma. Andra åter, och så år
förhållandet med alla staterna i Vestern, ja med alla stater, utom de nyssnämnde,
hvilka tillkommit sedan de första nord-amerikanska fristatcrna förklarade sig
sjelfständiga och blefvo en statsmakt lika mycket som ett statsförbund, andra åter hafva,
innan de blefvo stater i unionen, varit unionens territorier, länderier, af kongressen
inköpte utaf Indianerna, eller på annat sått annexerade till densamma. Unionen har
bekostat dessa länderiers uppmätning, anslagit medel till förbättringar inom desamma,
en längre tid aflönat deras embetsmän och bekostat hela deras civila förvaltning, med
sin armé beskyddat deras gränsor o. s. v. När slutligen folkmängden i dessa
territorier berättiga dem, att såsom stater inträda i unionen, upptagas de i denna egenskap
med säte och stämma i statsförbundet; de ega icke rätt att organisera sig i ett
samhålle utom och oberoende of unionen. Dem lemnas då, att i vissa fall stifta sina
egna lagar, men i judicielt afseende stå de dock under Förenta Staternas högsta
domstol. De få antaga en egen konstitution, men denna måste erkänna den allmänna,
för Förenta Staterna gällande konstitution, och af kongressen pröfvas, gillas och
stadfastas, innan staten kan upptagas i förbundet Staten har således varit ett territorium,
innan den blifvit 6tat, och såsom territorium icke ett fritt, sjelfständigt, af Förenta
Staterna oafhängigt territorium, men en förbundets egendom, som lika litet nu kan
tråda ut ur förbundet och organisera sig till en stat för sig sjelf, Bom det sedermera
såsom stat kan afsöndra sig ifrån hvad som ifrån början varit och fortfarande år dess
lagliga, högsta öfverhet Ett utträdande ur unionen är således att uppsäga denna
Öfverhet lydnad, och likaså mycket ett uppror, som om t ex. Norge skulle vilja
förklara sig oberoende af sin förening med Sverige, vilja upphäfva densamma och fatta
det beslut, att icke vidare erkänna Sveriges Konung såsom sin regent — All
öfverhet är af Gud, och jag kan icke inse, hvarför ett uppenbart uppror emot folkets
suveränitet i ett demokratiskt samhälle skall bedömas mildare och betraktas ur en annan
synpunkt, ån ett uppror emot den krönta konungamakten i ett monarkiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
