Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484
kunde naturligtvis icke godkänna en sådan lag; söndringar
uppstodo till lika liten båtnad för slafven som för
kristendomen. Under det man i Norden predikade slafvens
frigifvande, såsom en gudomlig befallning, förkunnade man i
Södern slafveriet vara en gudomlig institusion, som med
bibelordet kunde försvaras. Den i förtid väckta, och, hvad
medlen beträffade, otillbörliga agitationen gjorde att man å båda
sidor gick till lika förderfliga ytterligheter. Striden fördes
mellan andans män med andans svärd med samma
förbittring och oförsonlighet, som dem vi nu bevittna i den strid,
till hvilken man rustat sig med köttsliga vapen. På ett
märkbart sätt visade sig äfven i dessa partistrider, huru
menniskans öfvertygelse, den må synas aldrig så stark och
rot-fästad, dock ofta är byggd på en ganska bräcklig grund,
huru den mången gång hvilar endast på yttre
lefnadsförhållanden, och är mera ett foster af vana, bruk och
uppfostran, än af mogen eftertänka och fördomsfri forskning.
Vi kunna icke frånkänna de nämnde sekternas prester i
Södern likaså varm religiositet, som någonsin de i norra
staterna. Otvifvelaktigt funnos ibland dem många
aktningsvärda och för kristendomen varmt nitiske lärare; i alla
företag hvarigenom, enligt deras bekännelse och åsigter, Guds
rike kunde uppbyggas i en syndig verld, gingo de hand i
hand med sina bröder i Norden; men slaffrågan uppstod,
och samma fanatism som eldade det ena partiet, att
upphäfva slafveriet, samma fanatism lifvade det andra i dess
upprätthållande. Söderns principer voro i de norra
synodernas ögon icke mindre syndiga och okristliga, än Nordens
bedömdes at» de södra konferenserna.
Den prot bisk. kyrkan har aldrig tagit någon del i
dagens politiska tvister; dess presterskap upptager aldrig till
ämne i predikstolen sådana frågor, som egentligen tillhöra
deputerade kammaren, icke helgedomen, men hvilka det
eljest blifvit ganska vanligt att i stället för Evangelium få
höra afhandlas i andra religionssamfunds kyrkor1); det är
1) Förkastandet af all fastställd form för den offentliga gadstjensten har
naturligtvis gjort predikan till sekterismens Stora Lama och till snart sagdt titt enda
sa-lighetsmedel, som man tror sig behöfva för att komina in i Guds rike. Do populära
predikanterne åtnöja sig dock icke med, att med den "dåraktiga predikan" Gud
anbefallt, söka ufrälsa dem som tro." Nykterhets-reformen och andra reformfrågor,
slafveriet, förbund och krig med utl&ndska makter, val af president eller af kongressleda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
