- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Sednare delen /
537

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

537

der man egentligen kommit tillsammans för att dansa. I
hans umgänge med sin församlings medlemmar och andra
familjer, dem deu tid han anser sig nästan uteslutande böra
egna de förra, möjligen någon gång kan gifva honom
tillfälle att besöka, finnes derföre icke någonting stelt och
tvunget; sällskapstonen är densamma, konversationen lika glad
och underhållande, fastän han är närvarande; men man
tyckes å ömse sidor finna, att det gifves vissa uöjen och
förströelser, i hvilka, fastän helt och hållet tillåtliga och
o-skyldiga, en prest gör bäst uti att icke deltaga, emedan
med dem äro förknippade en mängd omständigheter, hvilka
göra att lekmannen så lätt kan komma att fela i den
vördnad, han är skyldig honom, som är satt honom till lärare
och å andra sidan åter göra det svårt för den sistnämnde,
att kunna bibehålla den värdighet, som vid alla tillfällen
i lifvet bör vara oskiljaktigt från det embete han innehafver.
Till sådaua nöjen räknas företrädesvis alla baler, isynnerhet
offentliga. Dessa sednare bivistas dessutom, med undantag
af vid särskildt högtidliga tillfällen och så kallade
charity-balls sådana som den jag nyligen omtalat, högst sparsamt
af dem, som vilja räknas till den mera respektabla
samhällsklassen. En religiös samvetsgrannhet förbjuder mången att
taga del i dessa slags nöjen, och merändels bivistas de
äfven högst sällan af dem, som äro medlemmar utaf något
s. k. evangelisk kyrkosamfund. Andra åter infinna sig icke
vid sådana publika baler och fester, på grund af den
blandade societet, som der alltid kan påräknas, och som under
demokratiska jern likhetsförhållanden icke gerna kan undvikas
vid dylika tillfällen.

För att gifva läsaren en liten föreställning derom, vill
jag berätta en händelse, som passerade i en förmögen och
aktningsvärd familj ibland våra bekanta i Chicago. Med
anledning af någon särskildt högtidlighet hade man beslutat
att gifva en elegant bal i stadens förnämsta festivitets-lokal.
Husfadern i ifrågavarande familj innehade en befattning, som
gjorde att han ansåg sig icke gerna kunna undgå att vara
en subskriberande deltagare i nöjet, och öfvertalade äfven
sin hustru att göra sig sällskap. Baltimman var inne,
ekipaget stod redan för dörren och frun hade nyss slutat sin
toilett, då hennes jungfru, en norsk tjenstepiga, utpyntad
lika grann som matmodern sjelf, inträdde och anhöll om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/2/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free