- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Sednare delen /
568

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

568

lifvadt; en stor del af gästerna stannade blott några
ögonblick, men deras platser intogos snart af andra. På detta
sätt fortsattes till omkring kl. 11, hvarefter ett par unga
damer, som under tiden ha sutit i ett rum för sig sjelfva,
öfverlemnade oss den förning, våra gäster haft den godheten
bringa med sig, och gifvit dem i uppdrag att tillställa oss.
Sålunda emottogo vi utom öfverlefvorna af kalaset, som till
qvantiteten utgjorde vida mer än hvad som gått åt, mellan
2 och 300 dlrs i kontanta penningar, flera tunnor mjöl,
andra födoämnen, samt dessutom några anvisningar att till en
bestämd summa i ett par af stadens handelsbodar köpa
hvad varor vi sjelfva önskade; och, när jag morgonen derpå
gick ut i min vedbod, fann jag den välvilliga omtankan
hafva sträckt sig äfven derhän att deri låta upprada några
famnar ved, en för tillfället ganska dyr artikel. Detta allt
sammanlagdt var en icke så obetydlig hjelp för den svenska
missionären, hvars hela årslön då belöpte sig till endast 250
dollars.

Med det kapital jag insamlat, böljade vi tidigt om
våren arbetet på vår kyrkobyggnad. En ung arkitekt, till
födseln Norrman, uppgjorde en ganska vacker plan dertill. Att
utföra densamma, syntes den närvarande byggnadsfonden
väl icke vara tillräcklig, men vi väntade ytterligare ett litet
understöd från några församlingar i de östra staterna, och
församligen, till större delen bestående af arbetsfolk, ville
sjelf dertill bidraga med dagsverken och hoppades äfven
kunna göra det med penningar. Att börja med inköptes
en tillräckligt stor tomt i hvad som då var en aflägsen del
af staden, belägen ungefär midt i det distrikt der de flesta
Svenskar och Norrmän bosatt sig. Sjelfva platsen, liksom
hela trakten närmast deromkring var dock sedan några år
tillbaka upptagen af irländska arbetare, hvilka derstädes hade
som det heter, sqvattered och uppbyggt det ena eländiga
kyffet vid sidan af det andra. Egarn till jorden, bodde i
New-York och hade kanske aldrig sett den icke så
obetydliga terräng, han här på spekulation inköpt, och den han lät
ligga obegagnad tills egendomsvärdet i staden stigit till en
höjd, som man af dess hastiga tillväxt kunde förmoda snart
skulle inbringa honom mångdubbelt emot hvad han nu kunde
erhålla för sina tomter, lrrländarne hade här utan hans
tillåtelse uppbyggt sina bostäder, och frågan var, huru man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/2/0591.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free