Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
602
Dock detta hör icke hit.
Hvad den svenska församlingen i Amerika vidkommer, så skulle Ännu mycket
rara att tillägga; men denna anmärkning har redan vuxit till en för mången läsare
troligen tröttande längd. Såsom till en del belysande min egen ställning som prest
för en svensk församling der i landet, har jag hår dock icke kunnat undgå att vidröra
detta ämne, och till slut vill jag blott vädja till hvarje oväldig domare, och fråga:
I våra dervarande kyrkliga förhållanden, hvilket var det rigtigaste, antingen att för
det latherska namnets skull ställa sig i förbindelse med en synod, emot hvars
oluthcr-ska bekännelse man, som det nu säges, fann sig föranlåten att inlägga protest, eller
att sluta sig till en kyrka, som, ehuru icke till namnet luthersk, dock eger en
bekännelse, som i sin renhet vi funno vara mest öfverensstämmande med den lära och tro*
i hvilken vi blifvit uppfostrade, och derjemte vara icke blott en kyrka, men kyrkan
i vårt nya hemland. A hvilkendera sidan skedde det största affallet?
Den protest, som/ i förstnämnda fall omtalas och som slutligen hade till följd
Augustana-synodens stiftelse, men som under det jag vistades i Amerika, aldrig som
handling trädde i dagen, har ytterligare bekräftat sanningen af, att hvart och ettorns,
som är tvedrägtigt emot sig sjelf, blifver icke ståudande; och ibland de skandinaviska
Utvandrarne skjuter tid efter annan den ena lutherska synoden upp vid sidan af den
andra, hvar och en, liksom den nuvarande Augustana-synoden, med anspråk på en
renare luthersk lära, en mera.sann kristelig anda ån sina föregångare. De ständiga
skiftningarne, utbrytningarne och omvexlingarne gifva ingen säkerhet för, att hvad
som är den enes lutherska bekännelse i dag, också skall blifva det i morgon; under
det synoderna mångdubblas, slites och tvistar man om både Kristus och Luther, tills
slatligen den Enes utsago blifver lika mycket satt i tvifvelsmål som den andres: der
en yttre apostolisk kyrkoordning felas, kan förhållandet icke vara annorlunda.
KAPITLET XXII.
Fair till upphjelpande af byggnadsfonden. — Jenny Linds ankomst till Kew-York.
— En ny resa till Östern. — Mitt första sammanträffande med Jenny Lind. —
Hennes gåfva till kyrkan. — Återresa till Chicago. — Kyrkans fullbordande. — Åter en
Jul. — Bref från Jenny Lind och ett vackert drag af hennes ädelmod. — Förbättrade
ekonomiska vilkor. — Förnyadt bevis på Jenny Linds frikostighet — Slutord.
Hösten hade redan inträdt, och vår kyrka, som utan
att vara rappad väl kunde begagnas under den varmare
årstiden, skulle dock i ett sådant skick blifvit ganska olämplig
under vintern, så mycket mer, som vi ännu icke uppsatt
några eldstäder, hvarmed alla kyrkor i Amerika äro
försedda. Dertill kom målning invändigt, lampor och åtskilliga
andra förnödenheter. Ätt förskaffa oss åtminstone några
medel till afhjelpande af dessa behof, föranstaltade vi en s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
