Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
thersk ståndpunkt, i förening med moderlandets kyrka och icke med någon annan
luthersk synod i Amerika. Med glädje skulle den s&kert i sitt samfund hafva upptagit
de STenska trosbröderna, hade dessa icke föredragit att i stallet ingå en förbindelse
med Illinois-synoden, emot hvilken de norska presterna icke blott protesterade, utan
med hvilken de offentligt förklarade sig icke kunna hafva någon gemenskap.
Huru förhållandena nn utvecklat sig, kftnner jag icke, men de norska s. k.
prester, hvilka i likhet med Svenskarne tillhörde Frankeanerna eller Illinois-synoden, och
sedan, skiljande sig ifrån densamma, Öfvergått till Augustana-synoden, voro
åtminstone för några år sedan af den lutherska kyrkan i Norge eller af den
norska-evan-gelisk-luthcrska kyrkan i Amerika lika så litet erkände som prester, som den synod
de tillhörde af dessa auktoriteter erkändes för att vara ett rätt lutherskt kyrkosamfund.
Dessa slags norska prester organiserade icke blott i Dlinois, men äfven på flera
ställen i Wisconsin, i direkt oposition till de i Norge invigda presternas församlingar,
andra med dessa rivaliserande lutherska församlingar. Till hOger och venster hördes ett
skrik: "Här är Kristus, och hfir är den sanna lutheranismen,u så att nog kunde de
stackars Utvandrarne blifva kullriga i hufvudet, äfven om de lade på hjertat past
Esbjörns förmaning, att "söka förening med sådana lutherska församlingar, som erkände
den Augsburgiska bekännelsen och begagnade Luthers lilla katekes ,a *) ty hår fanns
en hel mängd olika sådana för dem att väJja på.
Den norska kyrkans prester yttrade mången gåpg sin förvåning Öfver att de
svenska på detta sätt anslöto sig till dem, som uppträdde såsom ifriga motståndare
till deras kyrkosamfund. Striden emellan de båda partierna var ofta skarp nog, och
gick mången gång ut på ganska vigtiga lårosatser i kyrkans bekännelse, just af det
slaget, som nu gjort att do svenska presterna lemnat Illinois-synoden; men den tiden
höllo de med sitt parti, om icke på annat sätt, så derigenom att de tego och
samtyckte. Ännu en gång, hvarföre ställde de sig icke då i förening med en synod,
emot hvilken, för att döma efter Augustana-synodens proklamation, ingenting kunde
vara att anmärka? Ja, om de voro så angelägna, som de säga sig alltid hafva varit,
att upprätthålla den rena lutherska bekännelsen, hvarföre ställde de sig då i ett Öppet
fiendtliga förhållande till just den synod, som, ibland alla i Amerika, i främsta ledet
uppträdde, att ärligt och samvetsgrannt, utan några hemliga protester, utan att göra
några "tysta förbehåll och söka undanflykter", kämpa för denna bekännelse? Hår voro
inga unionella stridigheter att befara, och äfven om så varit, hade de vägt ringa i
vågskålen i jemförelse med de oenigheter, som sedan uppstodo mellan Svenskarne och
deras fordna bundsförvandter, Frankeanerne.
Jag år icke svag för några norska sympatier, men jag kan icke utan odelad
aktning omtala det norska presterskapet i Amerika. Till många af dem stod jag i en
personlig vänskapsförbindelse, som hvarken fiailar eller haf eller ståthållar-frågor kunna
komma mig att glömma. Vid många af deras möten och konferenser unnades mig
att som åhörare vara narrande. Med glädje erinrar jag mig våra broderliga samqväm
på mellanstunderna. Äfven då föreföllo skarpa debatter; mycket var å deras sida,
som jag icke kunde gilla; troligen fanns å min.ännu mer, som de icke kunde bifalla;
— men äfven som mina motståndare vunno de min aktning och tillgifvenhet
1) Efter hvad det tyckes, har Hr Esbjörn låtit dem få vatten på sin qvarn, som
säga, att presterna väl visa vägen, men sjelfva vandra de icke derpå; ty sjelf inträdde
ju han i förening med en sådan församling, som, efter hvad det nu påstås, hvarken
erkände den Augsburgiska bekännelsen, eller begagnade Luthers lilla katekes i deras
rena och oförfalskade betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
