Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
skön rfcli rik; men menniskan midt i denna natur bar endera
slafvens eller despotens prägel.
Det lilla Nuevitas består mestadels af låga stenhus,
hvilka blifvit så byggda, på det de häftiga orkaner, som
emellanåt sopa öfver de westindiska öarna, ej måtte lägga
staden i ruiner. Ett af de nöjen, med hvilka den hvita
be-.folkningen sysselsätter sig, är tuppfäktning; och ibland såg
man någon af de solbrända innebyggarne med den skygga,
mörka blicken begifva sig af till valplatsen med sin tupp på
armen, beredd för vadet och striden.
Julen, denna i barndomen så efterlängtade glädjetid,
tillbringades detta år rätt angenämt. Intet fattades oss i
pro-viantväg. Bananas, apelsiner, kokosnötter och andra
sydfrukter fördes i ymnighet om bord. Dessutom fingo vi ofta gå i land.
Då vi lossat vår last seglade vi omkring några uddar
till en annan vik, der vi lastade med sirap, honung och
ma-hognybjelkar. Under det vi lågo i denna vik, fick jag tillfälle
att se huru negerslafvarna hade det i sina hem. Jag besökte
en af deras kojor, som låg ett stycke från stranden. Den
var byggd af bräder, som väl voro svarta utanpå, men ännu
svartare inuti. På marken midt i kojan, ty den hade intet
golf, var en öppen eldstad och ett hål i taket tjenade till
skorsten. Några enkla kokkärl lågo strödda omkring nära
elden, och kokosnötskal begagnades till skålar och tallrickar.
Några palmlöf och gräs eller sockerrörsblad lagda på marken
utgjorde innevånarnes tarfliga säng. Om vi till det nämnda
husgerådet lägga ett par träbänkar att sitta på, så hafva vi
alla beqvämligheter, som kojan kunde erbjuda.
En dag besökte vi chineserna, under det dessa höllo på
att äta middag. Deras enkla föda bestod af kokt risgryn.
»Men hvad är det, som dessa menniskor äta med?» blef den
första frågan, soin uppstod. Icke sked, knif eller gaffel, som
det tycktes hvarje förnuftig varelse skulle begagna, åtminstone
i ett civiliseradt land. Nej, ett par långa runda pinnar, som
liknade fruntimmers sticknålar, användes med stor, väl behöflig
skicklighet. Hastigt sammanrullades risgrynet till en liten boll, som
sedan med en viss färdighet inslungades i den öppna munnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>