Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
til
Diam. 214 lin. (21 storl.). Slagen förmodligen i Tyskland;
åtminstone hafva Danskarne förnekat att denna minnespenning
utkommit i deras land. Gravören af denna, likasom af flera bland de
föregående smädemedaljerna, har blygts att utsätta sitt namn.
Figu-rerne och inskrifterne afse Holsteinska regeringens tvetydiga
förfarande, då den, oaktadt den förklarade neutraliteten, gifvit
Kommendanten Wolff hemliga ordres att insläppa Stenbock och Svenskarne i
Tönningen, — fästningens utrymmande af Svenskarne och dess
uppgifvande följande aret af den Holsteinska besättningen, —
Holstei-narnes fåfänga yrkande att Hertig Carl Fredrik borde anses som
myndig, — samt i öfrigt Danmarks politiska ställning vid denna tid
i förhållande till de öfriga Europeiska regeringarne. — K. Mk. o.
B-n i silfver.
Magnus Stenbocks namn står med ära tecknadt i Sveriges
häfder, ett af de mest framstående i den Carolinska hjeltesagan,
och lefver ännu i folkets sägner och sånger. Bildad både i Svensk
och utländsk krigstjenst, vann han genom sin tapperhet och rådighet
i slaget vid Narva utmärkelse och förtroende hos Konung Carl, hvars
strider och faror han delade till 1707, då dan som Generalguvernör
öfver Skåne återvände till Sverige, att skydda denna provins mot
fiendtliga anfall. Detta förtroende motsvarade han på ett ärofullt
sätt, då han med en oöfvad här af bonddrängar från Småland dref
Danskarne tillbaka och vid Helsingborg d. 28 Febr. 1710 i grund
slog deras samlade krigsmakt. Två år derefter gick han som
General en Chef öfver Svenska hären till Tyskland, vann en lysande
seger vid Gadebusch i Meklenburg öfver en till antalet betydligt
öfverlägsen här af Danskar och Sachsare; drog derefter till Holstein, der
Altona, uppfylldt af krigsförråd för fienderna, uppbrändes. Denna
våldsbragd, fastän icke ovanlig i krig, har vid Stenbocks namn
fästat en fläck, som icke kunnat utplånas genom förklaringen att han
dertill blifvit föranledd af Generalen Grefve Wellingks råd. Derefter
instängd i Tönningen, utblottad på penningar och krigsförnödenheter,
nödgades han gifva sig fången med sina 11000 man, med förbehållen
utlösningsrätt. Men denna utlösning blef aldrig verkställd och
Stenbock qvarhölls till sin död i Köpenhamn, under första året väl
behandlad, men sedan inkastad i ett afskyvärdt fängelse på Fredrikshavns
fästning. Den käcke krigaren egde i hög grad talets gafva och förde
med ledighet pennan, äfven i bunden skrifart. Hans konsts värfvade
arbeten hafva vunnit stort rykte och förevisas i många museer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
