Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•290
Diam. 14} lin. (12 storl.). Grav. af G. Ljungberger. (St. på K.
Myntet). Slagen af den studerande adeliga ungdomen vid Upsala
Universitet 1787, da Lindblom, som d. 14 Dec. 1786 blifvit utnämnd
Biskop i Linköping, lemnade Skytteanska professionen, med hvilken
följer tillsyn öfver denna ungdom. Han hade särskildt upplifvat det
af testator, Riksrådejt Frih. Johan Skytte förordnade s. k.
Skytteanska Collegium, medelst anställda disputations- och tal-öfningar
m. m. Namnet på Atsidan är orätt graveradt. — K. Mk. o. B-n i
silfver.
2.
Åts. TUA SED MONUMENTA MANEBUNT.
Bröstbilden som på N:o 1, men med Nordstjerneorden
kommen-dörsstjerna om halsen och ärkebiskopskorset. — Nedanför:
g. a. e.
Fråns. VALED. PRAESUL1 JAC. AX. LINDBLOM
AR-CIH EP. DESIGN. CLER. O. GÖTH. I afskärn.: linc. ix ocr.
MDCCCV.
Diam. 17] lin. (15 storl.). Grav. af G. A. Enegren. (St., på K.
Myntet). Sedan Lindblom d. 1 Mars 1805 blifvit utnämnd
Arkebiskop, beslöt Linköpings stifts presterskap d. 9 Oct. samma år att
låta prägla en minnespenning öfver sin afgående styresman. Under
de följande åren, och ännu 1808, inkommo till K. Witterhets Historie
och Antiqvitets Akademien omvexlande förslag till ändringar i
inskrifterna. Först 1819 blef minnespenningen färdig, så att den kunde
lemnas Arkebiskopen fa dagar före hans död. — K. Mk. o. B-n i
silfver.
Lindblom företog som Professor, i förening med några andra
Akademiska lärare, utarbetandet af ett Latinskt och Svenskt Lexikon,
hvilket utkom 1790 och, oaktadt betydliga brister, på sin tid mottogs med
bifall saint gaf åt honom såsom den mest framstående bland
författarne ett visst lärdomsanseende. Konung Gustaf III:e ynnest beredde
hans utnämning till Biskop i Linköping, ehuru han icke hade vunnit
rum på stiftets förslag. Denna tacksamhetsskuld återgäldade han
genom att a Presteståndets vägnar 1789, i Ärkebiskopens frånvaro,
underteckna Förenings och säkerhetsakten. För kyrkan och skolan
var lian en kraftfull och välvillig styresman och vann genom sin
statliga figur, värdiga hållning, lediga talförmåga och drifvande
verksamhet stort anseende. Med en ifver, som af inga betänkligheter
stäfja-des, fortskyndade han omarbetandet af bibelöfversättningen,
psalmboken, katekesen och kyrkohandboken samt lyckades att för de båda
sednare vinna stadfästelse. Mången torde dock önska att dessa
reformer blifvit sparade till en bättre tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
