Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•298
Diam. 10} lin. (7 storl.). Grav. af M. Frumerie. (St. på K.
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1842. — K. Mk. o.
B-n i silfver.
Retzius har utgifvit förtjenstfulla vetenskapliga afhandlingar inom
alla grenar af den vidtomfattande profession han innehade och ar
1812 frånträdde. Derjemte sökte han genom sin Flora oeconomica och
andra skrifter göra allmänheten delaktig af vetenskapliga forskningens
upptäckter. Flera bland hans lärjungar hafva vunnit verldskunnigt
lärdomsrykte. Han var den egentliga stiftaren (1773) af Fysiografiska
Sällskapet i Lund, som den 3 Mars 1778 erhöll konglig stadfästelse,
och var dess Sekreterare från 1781 till 1815. Till Universitetet
skänkte han sina betydliga samlingar af naturalster och antiqviteter.
/
ERIK af WETTERSTEDT.
Född d. 12 Aug. 1736. Friherre; President;
Öfverdirektör vid Landiniäteriet; Landshöfding i Upsala Län
och Ståthållare pä Upsala slott; Kommendör af K.
N. O.; Ledamot af K W. A. Böd
d. 15 Dec. 1822.
o
A ts. E. AF WETTERSTEDT L. B. PRAES. C. O. ST. P.
Hufvudet, h. s. — Nedanför: u. fkumekie.
Fråns. DESIGNAT JUSTA COLONIS. Ett råmärke af
fem resta stenar (s. k. femstenarör) i midten af en genom
skogen upphuggen rågångslinea. I afskärn.: socio de rurib.
patriae definiend. meritiss. r. a cad. sc.
Diam. PH lin. (11 stork). Grav. af M. Frumerie. (St. på K.
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1820. — K. Mk. o.
B-n i silfver.
Frih. Wetterstedt blef 1777 Öfverdirektör vid Landtmäteriet,
hvilken befattning han bibehöll intill sin död, ehuru han sedermera
efter hand befordrades till Kammarråd, Ledamot af allmänna
ärendenas beredning och slutligen (1794) Landshöfding. Han var en
kunnig, driftig och i flera extra befattningar använd embetsmän,
arbetande ej blott för landets uppmätning, utan äfven för dess uppodling,
företrädesvis har han, i bada dessa afseenden, gagnat Finland och
Skåne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
