Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•341
FRANS MICHAEL FRANZÉN.
• Född cl 9 Fehr. 1772. Th. B:r; Biskop i
Hernösands Stift; En af de Aderton i Svenska Akademien
och i 10 är Akademiens Sekreterare; Kommendör m.
st. k. af K JSr. O.; Ledamot af K. W. A. och af K.
W. H. o. A. A. Böd d. 14 Aug. 1847.
Åts. FRANS. MICHAEL. FRANZÉN. Hufvudet, v. s.
Vid nedra kanten: nat. ix. febr. mdcclxxii. — Under
bilden : c m m.
Fråns. HIS AMOR UNUS. Religionen, en
beslöjad qvinna, sittande med kors i högra handen, hvilar den
venstra på en bok (bibeln) liggande på ett altare;
.Skaldekonsten, en lagerkransad qvinna, stående med ett
plectrum i venstra handen, stöder sin lyra på samma
altare. — På marken: M.
Diam. 14 lin. (11 storl.). Grav. 1836 af C. M. Mellgren för
hans serie af minnespenningar öfver utmärkta Svenska
vetenskapsmän, skalder och konstnärer. — K. Mk. o. B-n i silfver.
Franzén var Bibliothekarie och Professor i litterärhistoria, der-
o ’
• efter Professor i historia och praktisk filosofi vid Abo Universitet och
tillika Pastor i Pemar. Efter Finlands afträdande till Ryssland
öfverflyttade han 1810 till Sverige och blef här Kyrkoherde, först i
Kumla pastorat i Nerike, sedan i Clara församling i Stockholm, och
slutligen (1831) Biskop i Hernösands stift. Hans intagande lyriska
ungdomsdikter och den vackra sången öfver Creutz väckte allmän
beundran och beredde honom tidigt utmärkelser af Svenska Akademien,
der han 1808 invaldes efter Gyllenborg och 1824 efter Rosenstein
mottog sekreterareplatsen, hvilken lemnades 1834, da biskopsstolen
tillträddes, lians Minnesteckningar i denna Akademis Handlingar
(1812—1844), lians predikningar och öfriga skrifter i obunden stil
och ännu mera hans älskliga dikter, till en del omfattande historiska
ämnen, hans fromma psalmer, häfda hans rätt till ett af de
främsta rummen bland Svenska författare. Det poetiska sinnet bibehöll
hos honom under mer än ett halft århundrade oförminskad värma.
Det var en aldrig slocknande eld, som braun, utan häftiga utbrott,
utan raketsprång, men med stilla, klar låga, upplysande, renande,
förskönande hvarje föremål den berörde. Äfven det alldagliga, det
prosaiska tog under hans hand förädlad, poetisk gestalt. leke ens
ålderdomen och dess bräckligheter mäktade förstumma hans lyra.
ii ~ j
Annu i sista stund iklädde sig hans dödstankar och
evighetsförhoppningar diktens språk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
