Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
den så upp till nug. Jag blef röd i ansigtet som
blod, knöt af bouqueten och kastade ett par till¬
baka -— en stund derefter kom Doria, förde upp
med en käpp en krans af violetter, myrten och
törnrosor, omlindad med ett långt, hvitt band. Jag
satte kransen genast på min hatt. Andra gången
*** kom tillbaka, stadnade han igen, skickar
upp på samma sätt en bouquet, men artificiell,
som jag evigt kan förvara. Jag blef alldeles för¬
tjust . . . tredje gången kastade han upp en, hans
sällskap likaledes. Af de vanliga fick jag som
förra dagarne. U., eller Polverozzi, som jag nu
vet han heter, kom till oss på f. m. med Conte
Marchetti. Ack! hvad han är hygglig — han bad
att han skulle få göra om sin visit. På aftonen
voro vi för sista gången på Tordinone, hörde
Lucretia Borgia . . . Moriani sjöng bra i första
akten och dog bra i den sista — det var ej myc¬
ket folk på spektaklet, det regnade som himlen
varit Öppen.
28. Elfte och sista dagen. Fettisdagen och
sista karnevalsdagen — jag har här skrifvit elfva
dagar, egentligen är det åtta och det blir det när
jag tar bort två Söndagar och en Fredag. Som
vanligt börjades med trupperne, som marcherade
öfver Corso — maskerne kom fram från alla gat¬
hörn, vagnar hvimlade, mer än vanlig glädje och
trängsel. Jag gjorde blott en tour, stod på bal¬
aheee So. Mae. man kastade at mig bouqueter
och kransar, som de forra dagarne. . . . Hastarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
