Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
diga förtroende, vet man ej, men exemplet visar
dock, hvad man trodde om hennes hjerta.»
»Men det fanns hos henne icke endast denna
naturliga godhet, som ofta är ett känslans svall
på ytan, medan djupet slumrar. Det var ej blott
det sköna och ädla hon kände; hon sökte äfven
sanningen, och hon tillkämpade sig dess frukt un¬
der sin ihärdiga strid. Denna qvinna kunde lära
mången, som med fariseiskt förakt såg ned på
henne, hvad tro och gudsfruktan ar. — Under
sin sednaste sjukdom i faiderneslandet, da hon sjelf
trodde, att döden var naira, hade hon tillkallat en
religionens lärare. Och han kom från den döendes
bädd, slagen af förvåning och beundran, och kunde
blott yttra dessa Franzéns ord: »Det är vid sjuk¬
sängen som presten är lärjunge.»
»Så var hon från vaggan ett konstens barn;
och så blef hon ett ljusets och sanningens. Få
hafva beskärts med sådana gåfvor, som hon; men
få hafva ock kämpat, som hon, att helga och för¬
ädla dem. I konstens pantheon skall den utmärkta
konstnärens namn lefva, och den ädla qvinnans
minne skall ej dö, så länge ännu hjertan klappa
för det goda och sköna på jorden.»
»Frid öfver dig, du hulda! Ditt fosterland,
hvars stolthet du en gång var, kan ej glömma dig,
om det ock ej får trycka ditt stoft i sin moderliga
famn. Och högt öfver molnen, der du sväfvar i
stjernornas ljusa verld, skall ej eller du förgäta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
