Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
röringsföreställningen om hästens form, beskaffenheten
av hans yta etc, den akustiska föreställningen om hans
gnäggande och frustande eller slagen av hans hovar,
den motoriska föreställningen om ritten, den olfaktoriska
föreställningen om hästlukt — allt detta träder avgjort
i bakgrunden i min totalföreställning om hästen
gentemot den optiska minnesbilden av hans form och
färg. Vid andra föreställningar kan förhållandet vara
annorlunda och det kan säkerligen också variera i fråga
om samma föremål hos olika människor. Detta beror
på, vilket sinne som över huvud spelar den
dominerande rollen hos individen i fråga, men ock säkert på,
vilka sinnliga egenskaper hos ett föremål som
huvudsakligen hava trängt sig på honom. Så torde hos ett
vanligt allmogebarn vid tanken på en klocka dess
ton, alltså det akustiska elementet, träda i förgrunden,
medan hos klockgjutarens barn sannolikt den optiska,
hos konstnären den motoriska sfären spelar
huvudrollen.» (Wolff.)
Man kan vid fallet Voit onekligen finna vissa
beröringspunkter med en sjukdomsbild, som beskrivits
av C. S. Freund under namnet optisk afasi*. I den
optiska afasien kan patienten enligt Freund med synen
riktigt uppfatta föremålen, men icke finna deras namn,
förrän han tager ett annat sinne till hjälp, t, ex. sedan
han trevat på dem. Vissa ord, såsom glatt, sträv, skarp,
kunde Voit icke finna enbart med synen, utan måste
taga känseln till hjälp. Men i de flesta fall var dock
* Det är. dock mycket tvivelaktigt, om någon dylik optisk afasi
existerar annat än i samband med en allmän nedsättning i förmågan ’att
finna namn. Jfr härom Gustav Wolff: Kritische und klinische Beiträge
zur Lehre von der Sprachstörungen. Leipzig 1904.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
