Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
synintrycket tillräckligt att framkalla ordföreställningen,
ehuru närmast i form av en skriftbildföreställning
därom. Däremot försiggick hos Voit övergången från de
tryckta eller skrivna ordbilderna till ordens betydelse i
det hela fullt normalt; han var med andra ord icke
ordblind, ehuru han såsom vi sett på grund av sin
ytterst nedsatta reproduktionsförmåga icke kunde uppfatta
ett ord, då man åtminstone i mera långsamt tempo
successivt exponerade dess bokstäver (fastän han väl
kände varje bokstav för sig) utan blott då han såg dem
alla simultant. Man kan tänka sig detta dels så, att
han uppfattade orden som helhet utan bokstavering,
dels så, att han bokstaverade orden i så hastigt tempo,
att han icke hann glömma de enskilda bokstäverna, då
han gick från den ena till den andra. Enligt den
uppfattning av läsningsprocessen, som representeras av
Grashey och Wernicke, skulle denna senare
förklaring vara den enda möjliga, ty enligt deras åsikt sker
all läsning genom bokstavering.
Att emellertid denna teori långt ifrån är
undantagslöst giltig, bevisas bland annat genom studiet av
ordblindhetens olika fenomener. Det gives en form
av ordblindhet, den litterala, där icke ens de särskilda
bokstäverna kunna uppfattas, och det finnes även en
form därav, den verbala, i vilken de enskilda
bokstäverna var för sig igenkännas, men icke av den sjuke
kunna förbindas till ord. Detta kan nu visserligen från
den Grasheyska teoriens ståndpunkt tydas så, att de så
hastigt åter glida ur minnet, att den sjuke då han t. ex.
läser ordet Stockholm glömt de föregående
bokstäverna, då han hinner låt oss säga till h. Att det ofta
kan gå till på detta sätt se vi därav, att patienter i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
