- Project Runeberg -  Minnet och dess pedagogiska problem /
142

(1932) [MARC] Author: Axel Herrlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tolkning av skrivrörelsernas betydelse talar onekligen,
att också bokstavering visat sig så förmånlig för
ortografi, ja, över huvud varje metod som tvingar
lärjungen till en successiv analys och inprägling av
ordbilden.

Problemet är emellertid ganska komplicerat. Även
om man icke med Lay antager tillvaron av ett särskilt
centrum för skrivrörelseföreställningar i hjärnan —
vilket ju, såsom vi i dét föregående sökt visa, har lika
litet skäl för sig som specifika centra för andra
ordkomponenter vid sidan av de allmänna centra för våra
förnimmelser och föreställningar — så kan man dock
räkna med skrivrörelseföreställningen som en faktor i
det inre språket. Lika visst som vi vid skrivningen
hava kinästetiska förnimmelser, lika visst torde vi hava
residua av dessa förninimelser i vår själ, då vi i minnet
återkalla skrivakten, om ock dessa residua hos de flesta
individer hava en mycket ringa grad av medvetenhet
vid sidan av de visuella föreställningarna om
handrörelserna vid skrivningen och den visuella skriftbilden
själv, Att de icke desto mindre kunna vara en psykisk
realitet, lär oss bäst Helen Kellers exempel, ty hon har
aldrig haft några andra språkelement till sin disposition
än de taktilt-motoriska, och har icke desto mindre lärt
sig att skriva. Hos henne måste det tydligen vara
skrivrörelseföreställningar, som aktualiseras i
medvetandet* då hon vill skriva något, medan det hos personer,
som hava sin syn, väsentligen är föreställningen om
ordet, såsom bild för själens öga. Under vissa för-

* Sj.älv yttrar hon på ett ställe i sin självbiografi (kap. XIV):
»Tankarna strömmade på mig, och jag kände mig så lycklig över att kunna
författa. Ord och bilder liksom kliade i fitigerspetsarna på mig. . .»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 26 16:54:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnped/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free