Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
mycket stor likhet mellan tyenhe språk, såsom svenskan
och danskan, göra det vida lättare för t. ex. en svensk
att kjälpligt lära sig att tala och skriva danska, än ett
språk, som har mindre likhet med hans eget, t. ex.
tyska. Men gäller det ett djupare tillägnande av det
främmande språket, så att man fullt korrekt kan uttrycka
sig därpå, så torde det åtminstone för de flesta svenskar
falla sig svårare att lära danska än tyska. Man finner
snart, att en mängd likheter kunna vara ganska
förrädiska, att det icke går att identifiera det danska ordet
Sommerfugl (fjäril) med sommarfågel, Dyresteg
(rådjursstek) med djurstek o. s. v. Även de rent fonetiska
likheterna mellan orden fresta till ett förbiseende av de
olikheter, som icke desto mindre förefinnas. I den
mån detta blir klart för en, framkallar det ett stort
osäkerhetstillstånd, én strävan att ständigt vara på vakt
mot förväxlingar, som verkar mycket hämmande. En
dylik faktor behöver man däremot ej i samma grad
räkna med vid inlärandet av ett mera avlägset språk.
Också ur andra synpunkter hava observationerna
rörande likhetsmomentets störande inflytande vid
inpräglingsprocessen* sitt pedagogiska intresse. Den
* Det har stundom anmärkts, att man i denna fråga som i så
många andra inom psykologien bör räkna med individuella olikheter. Och
onekligen har jag själv varit i tillfälle att vid experiment med inlärandet av
meningslösa stavelser bevittna, hurusom vissa försökspersoner angåvo
ljudlikhet mellan somliga stavelser i en ramsa som en hjälp vid inlärningen
därav. Så t. ex. vid fråga om de tre o-ljuden i en ramsa som denna:
teis naut nor sif ral sön sent nok leuf tvik mos rait. Andra bliva
åter tydligt förbryllade av dylika förhållanden. Då jag själv fungerat
som försöksperson, har jag likvisst gjort den iakttagelsen, att jag efter
första genomläsningen vid förhöret icke förmärkt någon hjälp av dylika
likheter, kanske s?iarare motsatsen, men att de däremot vid förnyade
genomläsningar börja göra sig gällande på ett för memoreringen
fördelaktigt sätt, i det jag nu därav bildar en mnemoteknisk associationsgrupp.
Måhända ligger häri den fingervisningen, att det blott är vid det rent
17. — Herrlin, Minnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
