Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilja, vara den gynnsammaste. Därnäst kommer i
ordningen den materiella åskådningsundervisningen, t. ex.
med övningar i färguppfattning. I förening meden
dylik åskådningsundervisning gav också framhållandet
av olika synpunkter eller kategorier goda resultat,
varemot det icke tycktes medföra några fördelar, om man
bedrev »kategoriundervisningen» på ett rent fristående
sätt. Tydligen är det icke tillräckligt, att ett barn vet,
vad en färg är, utan det måste också noga känna de
enskilda färgerna, samt hava inövat de riktiga
beteckningarna för dem.
Dessa av Meumann och Marie Borst verkställda
undersökningar med skolbarn refererade sig till vad
Stern kallar den primära utsagan, d. v. s. den som
följer omedelbart efter varseblivningen. Till denna referera
sig även de resultat, som Stern själv publicerat i det
arbete »Die Aussage als geistige Leistung und als
Verhörsprodukt», med vilket vi redan gjort bekantskap.
Visserligen anställde Stern med en del av de i detta
arbete omnämnda försökspersonerna också en
undersökning över vad han kallar den sekundära utsagan,
i det han underkastade dem ett nytt förhör efter 9 1/2
veckor, men resultatet av denna prövning har jag ännu
ej funnit publicerat. Däremot äro t. ex. Marie Borsts
undersökningar i Geneve (rörande utsagans
utvecklingsmöjlighet) baserade på sekundära utsagor, i det att
referaten och förhören först kommo 3 eller 9 dagar
efter inpräglingen, och de giva därför upplysning om
den mera varaktiga behållningen av inpräglingsprocessen.
Samma problem har, dock mera i form av enklare
inpräglingsförsök än utsageexperiment, behandlats av
19. — Herrlin, Minnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
