Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att bedöma den grad, med vilken det inlärda
efter en längre bestämd tid sitter kvar eller varaktigt
är behållet i minnet, kunde det i första ögonblicket
tyckas, som om man helt enkelt borde låta
försökspersonen enligt »Methode der behaltenen Glieder» (jfr
ovan s. 157) spontant reproducera, vad han minns.
Man inser dock lätt vid någon eftertanke, att detta
skulle giva en mycket ofullständig bild av minnets
kapacitet, ty mycket kan ligga gömt där, som man ej
kan komma på av sig själv. Också låter ju läraren en
lärjunge i de flesta fall ej blott själv redogöra för vad
han minns av läxan, utan han frågar honom, och lockar
på detta sätt fram en stor mängd ting utöver det
spontana referatet ur hans hågkomst. Ett motstycke
till detta förfaringssätt är i viss mån den av Muller
och Pilzecker införda träffmetoden (jfr ovan s. 155):
man giver försökspersonen låt oss säga ur ramsan nog
leuf ral sön stavelsen ral och frågar t. ex. efter nästa
stavelse. Även med denna metod — som naturligen
ur vissa synpunkter har sin stora betydelse — komma
vi dock ej att fullt pejla minnets hemligheter. Det är i
många fall redan efter en vecka omöjligt att ens på
det sättet locka fram något vidare ur en inlärd
stavelseramsa. Men att denna dock ännu verkar på djupet av
medvetandet, kunna vi påvisa genom »Erspamismethode»
(jfr ovan s. 155). Då jag använt 27 repetitioner för
att första gången inlära en ramsa på 14 stavelser, och
blott behöver 5 repetitioner för att ånyo inlära den
efter en vecka, och därtill vid samma prövningstillfälle
på en alldeles ny lika lång och svår ramsa behöver
använda låt oss säga 23 repetitioner, så inser man ju
lätt, att den gamla dock icke är spårlöst bortsopad från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
