- Project Runeberg -  Minnet och dess pedagogiska problem /
337

(1932) [MARC] Author: Axel Herrlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ciationssammanhanget blir — såsom redan Lottie Steffens
med rätta framhöll — vida mera ofördärvat vid
helhetsmetoden än vid delmetoden. Om jag lär mig en dikt
i ett enda sammanhang, så får jag de naturliga
förbindelserna mellan slutet av en avdelning och början av en
annan. Om jag däremot repeterar varje sådan
avdelning om och om igen för sig, så bildar jag därmed en
onaturlig association mellan avdelningens slut och dess
egen början, i stället för nästa avdelnings början, och
det tager mycket tid att sedan bortarbeta sådana skadliga
associationer.

Man måste emellertid göra ett par viktiga
inskränkningar i fråga om H-metodens användbarhet. Är
nämligen det material, som skall inläras, icke helt igenom
likformigt med hänsyn till läresvårighet, innehåller det
partier, som äro betydligt svårare än de övriga, så vore
det naturligtvis, som också av H-metodens förkämpar
(Ebbinghaus, Meumann m. fl.) starkt betonas,
meningslöst att för dessa partiers skull draga igenom hela
uppgiften gång på gång, sedan man redan kan allt det
övriga. 1 sådant fall skall man naturligtvis gno särskilt
med de svåra ställena. Och därtill kommer ännu ett
annat fall, där H-metoden kräver modifikation, som
särskilt framhållits av Meumann. Är den totalitet, som
skall inläras, särskilt stor, så förlorar man en av de
fördelar, som just vid mindre helheter så mycket synes
bidraga till det goda resultatet, nämligen likformigheter
i uppmärksamhetens fördelning över de olika partierna.
I stället inträda då vissa maxima och minima av
uppmärksamhetskoncentration, varom man lätt kan
övertyga sig. Låter man nämligen en person vid inlärandet
av en längre ramsa meningslösa stavelser göra en paus

22. — Herrlin^ Minnet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 26 16:54:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnped/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free