I RÖDA KORS-TJÄNST I SIBIRIEN INTERVJU MED INGENJÖR GÖSTA CEDERGREN Det är en betydande insats i krigsfångearbetet, som ingenjör Gösta Cedergren gjort. Han hör också till en av våra främsta kännare av Ryssland. Från februari månad 1917 t. o. m. juni månad 1920 var han verksam i krigsfångelägren i Sibirien och omhänderhade en längre tid ledningen av arbetet i Tomskdistriktet. Detta innebar hundramilafärder med tåg, båt och ridhäst — ända till staden Semipalatinsk och till trakterna av Altai. Särskilt var det floderna Jenissej och Irtysch, som fingo vara kommunikationslederna för den idoge rödakorsmannen. På floden Irtysch kan man komma från alpsjön Sajsan i Altaiområdet till Norra Ishavet. Efter tre och ett halvt år i krigsfångelägren kom ingenjör Cedergren att 1921—1923 deltaga i hjälpexpedi-tionerna till Samara-distriktet under hungersnöden där och besökte i samband därmed även Gammel-Svenskby tvenne gånger. Därefter anslöt han sig till Fridtjuf Nan-sens återuppbyggnadsarbete i Ryssland och deltog däri åren 1923—1927. Entusiasmen hos Nansen framgår av att han lät även hela sitt nobelpris användas i detta hjälparbete. Det är alltså en stor meritlista, som ingenjör Cedergren har i den humanitära gärningens tjänst. Därför var det också naturligt att åt honom anförtroddes uppgiften att hålla minnestalet i radio den 4 mars 1948, då det