Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, det är alltså
torsdag.
Efter måltiden tog Mirza honom under armen och
gick in i ett annat rum för att tala ostördt med honom.
Det föreföll, som om han bedt om vägvisare, men slutet
af deras samspråk kunde jag ej uppfatta, emedan jag
tagit plats bredvid fröken La Grange och sökte
underhålla henne.
Under andra förhållanden skulle detta ha gått med
lätthet. Den unga fröken såg så söt och sympatisk ut
med sina svarta, själfulla ögon och sina fina händer med
de afsmalnande fingerspetsarna, hvarmed hon behagfullt
glättade sitt hår då och då. Men nu gick konversationen
trögt. Jag var genomtrött och fröken La Grange
tankspridd.
Jag frågade henne emellertid, om hon hade känt
Mirza länge.
Hon blef nu lifligare, men i stället för att svara
började hon i sin ordning fråga mig, hvarför vi hade
kommit just till dessa trakter. Jag svarade, att det för min
personliga del var likgiltigt, hvar jag slogs, men att
Mirza envist hållit på detta departement. Hennes
nyfikenhet och brinnande otålighet tycktes växa, och jag
skulle nog ha utforskat orsaken, om jag inte varit
öfverväldigad af trötthet. Marx snarkade redan på en
soffa, och jag tänkte mer på sömn än på alla fröknar i
världen.
Emellertid återkommo Mirza och gubben från det
andra rummet. Gubben satte sig nu hos mig, lade
händerna på mina knän och begynte prata något
osammanhängande, under det han gjorde allehanda stora
börder, som skulle illustrera hans sammelsurium.
Under tiden gick Mirza fram till fröken La Grange. Jag
hörde, att de utbytte några snabba ord, och Mirza
tycktes enträget bedja om något. Jag hörde blott hans ord:
jag skall förklara allt. Men i detsamma gjorde gubben
en häftig rörelse framåt och sade:
— Ni ska få sofva i ett annat hus. Ni går ut genom
bakporten genom humlegården, åt skogen till.
Därpå satte han handen till örat och frågade:
— Hva’ sa’?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
