Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11. Den 12 mars 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 MISSIONSFÖRBUNDET.
187
MEDEL OCH MÅL.
Av missionär Gust. Karlsson.
Missionen har haft frikyrkofolkets första kärlek
oc-h bäres alltjämt av dess varmaste och heligaste
hänförelse. Stora summor offras med glädje
på förvaltningen av missionens heliga arv. Vid
den offerväg, som hemförsamlingen måst gå för
att ge missionen dess nuvarande omfattning, har
hon som ersättning skördat välsignelsens
oskattbara frukter. Missionen är hemförsamlingens
fröjd och ärekrona.
Och den måste förbli så. Ännu har ej
missionen hunnit så långt, att den kan lämnas åt
sig själv. Den behöver ännu troget stöd för
att kunna leva. Och för att leva ett normalt
liv behöver den utvecklas. Skulle t. ex.
missions-intresset och missionsoffren i hemlandet minska
och därmed också arbetskrafterna och
möjligheterna till ett planmässigt arbete på
missionsfältet, så hade man anledning befara, att missionen
tillfogades en skada, som ej lätt kunde
repareras.
Men fastän missionen sålunda är
hemförsamlingens skötebarn och församlingen känner sina
modersplikter vara heliga, har hon dock rätt att
vänta, att en normal utveckling skall rycka den
dag närmare, då missionen kan undvara
moderförsamlingens vård.
Missionens mål kan ur viss synpunkt sägas
vara att bilda kristna föi’samlingar eller, om
man så vill, en kristen kyrka på missionsfältet.
Och man har det önskemålet, att denna kyrka
så snart som möjligt själv skall kunna överta
såväl ledareansvaret som det ekonomiska
underhållet av sin verksamhet. Denna önskan hj’sa
ock många inom de hedningkristna
församlingarna, och i denna riktning arbetas det även.
"Vända vi våra blickar till Kina, landet med
de vida gränserna och de rika möjligheterna,
så skola vi finna, att missionen där har stora
och betydelsefulla uppgifter sig förelagda.
Trots all rådande okunnighet har Kina ett
kunskapstörstande folk. Vid sidan av det politiska
virrvarret ha de senare åren präglats av ett
intellektuellt uppvaknande. Ävenså har man,
särskilt inom de studerandes kretsar, gripits av en
obetvinglig lust att sätta allt under debatt. Den
bestående samhällsordningen såväl som religio-
nen bli föremål för kritisk undersökning.
Auktoritetstron är satt på avskrivning. De stora
samhällsproblemen ställas under diskussion, och
man frågar efter vägar och medel till ett
lyckligt samhälle.
Det kan måhända invändas, att det i
huvudsak är de bildade klasserna, som beröras av de
nya tanke- och idéströmningarna och att dessa
sålunda måste vara ganska begränsade. Härtill
må endast påpekas, att vad som i dag rör sig
i de bildades och intellektuellt ledandes hjärnor,
det är en annan dag folkets egendom. Detta
möjliggöres bl. a. därigenom, att en litteratur
på folkspråket håller på att växa fram. Då
talspråket blir dominerande hjälpmedel även vid
litterär framställning, kommer hela folket att
kastas in i den andliga frigörelsekampen.
Att även frågan om religionen måste komma
under omprövning är tydligt. Behöver
människan en religion? Att människan ej kan vara
lycklig utan religion, har man nog på känn.
Men vilken religion? Det är här kristendomen
måste rycka in för att ge svaret. Ty vi äro
nog djärva att förklara, att kristendomen är
den enda makt, som kan omdana Kina och
införa rättfärdiga grundsatser i den enskildes liv
såväl som i samhällslivet. Men att
kristendomen har att inför de nya strömningarna bestå
ott eldsprov är givet. Kan den bevisa sig vara
den världsomskapande makt, den ger sig ut för
att vara?
Mycket beror härvid på hur kristendomen
föres fram, huru de evangeliska sanningarna
representeras. För att kristendomen så fort och
säkert som möjligt skall tränga in bland folket
och där bli en makt i liv och samhälle, måste
missionen i möjligaste mån ta hänsyn till givna
förhållanden.
De trenne huvudlinjer, efter vilka vår
mission arbetar, äro församlingsverksamhet,
skol-och läkaremission. Det är således på dessa
vägar, vi söka arbeta oss fram till det mål, som
ovan skisserats. Att de två sist nämnda
arbetsgrenarna i ocli för sig äro av oerhörd betydelse,
säger sig självt. Men som konsekvens av vad
ovan sagts måste de ur missionssynpunkt anses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
