- Project Runeberg -  Missionsförbundet : illustrerad veckotidning för Svenska Missionsförbundet / Fyrtiotredje årgången. 1925 /
205

(1925)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12. Den 19 mars 1925 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186 MISSIONSFÖRBUNDET.

205

ledning, om ej företaget skall gå sönder. Och
som det i mycket beror på ledaren, om ett
jordiskt företag skall gå väl, så vilar och ett stort
ansvar på den, som är satt till ledare av Guds
församling. Det må likväl även villigt erkännas,
att inte allt beror på ledaren. Det är mycket
annat att räkna med. Och först och sist skola vi
som andliga ledare räkna med Gud.

Varför var folket i Israel så djupt sjunket på
Kristi tid? Jo, skriftlärarna, de andliga ledarna
hade sjunkit.

Ledaren bör vara en stark person, lugn och
besinningsfull, bestämd men taktfull, framför
allt ödmjuk och gudfruktig. När Paulus
undervisar Timoteus om vad han som ledare bör
iakttaga, 4sammanf attar han det med följande ord:
Hav akt på dig själv och på din undervisning
och håll stadigt ut därmed; ty om du så gör,
frälsar du både dig själv och dem som höra
dig. 1 Tim. 4:16. När det gäller att hava akt
på sig själv, torde vi alla få med oss själva att
göra, vilket också är rätta vägen för att kunna
leda andra.

En ledare måste vara vaken för alla
eventualiteter och väl förtrogen med verksamhetens olika
grenar ifrån den minsta kommitté och upp till
församlingens styrelse. Ty såsom ledaren i en
fabrik bör kunna besvara frågor från olika
avdelningar och #iva upplysning i vad som rör
det arbete han är ledare för, bör också
predikanten som ledare vara väl förtrogen med den
verksamhet han förestår. Därmed är icke sagt,
att predikanten skall göra så mycket som
möjligt själv. Nej, tvärtom. En klok ledare sätter
andra i verksamhet, och ju fler vi kunna få i
tjänst ju bättre. Är det icke det Jesus
undervisar om när han genom en liknelse visar oss
husbondens sätt att skaffa arbetare i sin
vingård. Husbonden kallade vid de olika
timmarna alla, som voro sysslolösa, till att deltaga i
vingårdsarbetet. Yi ha ännu många passiva
medlemmar i våra församlingar, under det att andra
ha för många uppdrag. Det kräves en god
ledning ifråga om att fördela tjänsterna.

Här har predikanten en viktig uppgift. Varje
medlem, som får en tjänst eller ett uppdrag i
församlingen, känner strax större ansvar för
verksamheten. Och ju flera ansvarskännande
medlemmar församlingen äger, ju starkare är
den. En stark församling fordrar dock en ännu
starkare ledning. Och särskilt när det gäller
församlingens sammanhållning, beror denna till
stor del på ledaren. Låt oss säga att
församlingen har tvåhundra medlemmar. Det kan
förekomma fall, när det i den församlingen, finnes
25, ja, kanske 50 olika meningar. Om friden
skall bevaras måste ledaren söka sammanjämka
de olika förslagen. Detta är ganska svårt ibland
men också tacksamt — om det lyckas. Låt mig

även påvisa, att när det gäller ledningen, kan
det vara rätt så litet, som förrycker eller skadar
det hela. Några exempel: Yid ledningen av våra
bönemöten ha många misslyckats. Och det är en
svår sak att leda dem så, att de bli vad de skulle
och kunde vara. Därom säger någon: »Den
gemensamma bönen, då än den ene än den andre
träder upp och beder högt, har alltid haft stor
betydelse för uppbyggeisen. Men där behöves
också mångenstädes bättring. Många, som så
uppträda, äro så lågmälda, att ej ens halva
församlingen hör, vad de säga. Somliga äro också för
långa i sina böner, så att deras böner låta
mindre såsom bön än såsom föreläsningar, dels för
Gud, dels för folket. Och det verkar störande.»

Men jämte det att många äro lågmälda och
andra bedja för länge, är det vanligtvis samma
bröder, som vid varje bönemöte uppträda. När
därför ledaren uppmanar till bön, vet man
redan på förhand, vilka som skola bedja och vad
det kommer att bedjas om. Här behövs en
ändring till det bättre. Endast en främmande röst
bland de bedjande kan understundom lyfta
mötet på ett högre plan.

Det gäller ledningen av ett missionsmöte till
exempel. Det är främmande bröder, som
predika. Predikanten sköter endast ledningen. Alla
säga: vilket gott möte, och tänk så bra vår
predikant har haft det i dag, som icke behövt att
predika. — Ja, men om nu mötet icke blev så
gott, fastän bröderna predikade bra, vem
berodde det på? Jo, det var till exempel endast några,
som kunde höra, vilken sång som skulle sjungas.
Antingen talade ledaren för lågt, eller också
talade han om en del andra saker, så att
sångnumret försvann. Eller också var det en sång,
som icke alls passade till texten. När
kommande möten annonserades, var det kanske icke så
många, men ledaren annonserade både länge
och väl, och när han äntligen slutade, visste
-knappast någon, vad det var för möten och allra
minst, när de skulle hållas, ty det var alldeles
för mycket betraktelse bredvid. Eller också hölls
ett så långt tal för kollekten, att all känsla för
offer försvann i stället för att stärkas.

Småsaker, säger någon. Ja, men det hela är
sammansatt av småsaker. Mycket ledsamt har
förekommit därför, att man icke varit aktsam
öm det lilla. Skriften säger: Den som är trogen
i det lilla, är ock trogen i det mer är. Den som
sköter detaljerna väl gör ock sitt bästa, när det
gäller ledningen av det hela.

Intressera dina bekanta för denna
tidning och bed dem

prenumerera från 1 april!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:07:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/missio/1925/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free