- Project Runeberg -  Missionsförbundet : illustrerad veckotidning för Svenska Missionsförbundet / Fyrtiotredje årgången. 1925 /
227

(1925)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. Den 26 mars 1925 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186 MISSIONSFÖRBUNDET.

227

Marie-Bebådelsedag.

När världen stod i vårens rika skrud
och ljusets makter åter syntes råda,
då kom en ängel, sänd att allt bebåda
och genom rymden hördes hymners ljud.

Välsignad du bland kvinnor, som fick bud
att just din Son, som än du ej fått skåda
han skulle frälsa folket ur dess våda
och bära vittnesbörd om våra fäders Gud.

Se minnet av din underbara lycka
skall moderskapet jämt med skönhet

smycka

och blir beständigt glädjens ljusa tolk.

Hell dig, Maria, som i fröjd och smärta
fick bära under trofast modershjärta
det barn, som frälsa kan all jordens folk.

Gustav Åström.

kan ske till församlingens glädje, om det sker på
ett rätt sätt.

Men är det nu ärenden, som måste inför
församlingen t. ex. uteslutning av någon medlem,
då kräves större vishet och djupare ömhet än
någonsin annars. Ty här ha många missgrepp
gjorts. Ibland har man fördrag med stora
synder, ibland behövs just ingenting, förrän man
är färdig med domen: Det är ju till skada att
sådana skola stå kvar i församlingen! Det kan
ju vara nit om församlingens anseende. Men. i
många fall är det ett ovisiigt nit, som vi böra
vara på vakt emot. Icke minst må vi vara på
vakt emot oss själva, ty litet var likna vi Jacob
och Johannes, som ville kalla ned eld från
himmelen att förtära samariterna, därför att dessa
icke ville öppna för Jesus. Jesus tillrättavisar
lärjungarna, och den tillrättavisningen gäller
oss alla.

I Lukas 17: 3—4 säger Jesus: Tagen eder till
vara. Om din broder försyndar sig, så
tillrättavisa honom, och om han då ångrar sig, så förlåt
honom. Ja om han sju gånger om dagen
försyndar sig mot dig och sju gånger kommer tillbaka
(ill dig och säger: Jag ångrar mig, så skall du
förlåta honom. Och vi ha redan erinrat om Matt.
18:15—17, där Jesus undervisar om huru vi
böra förhålla oss i detta stycke. Emellertid ha vi
så lätt för att glömma dessa Jesu bud. Och, som
sagts, det kräves mycken bön och ihärdig
övning av församlingsföreståndaren för att öva
församlingsvård enligt Jesu bud.

Till församlingsvården hör ock intagning av
medlemmar. I de flesta fall bli de anmälda av
församlingen godkända, om
församlingsföreståndaren kan rekommendera dem.

För egen del har jag haft den uppfattningen,
att alla nyväckta böra in i församlingarna så
fort som möjligt för att få ett andligt hem. Jag
är inte längre viss om den saken. Ty jag har
kommit underfund med att »väckt» och »pånytt-

född» är icke alltid detsamma. Själen kan vara
väckt men icke pånyttfödd. Och lika visst som
den pånyttfödda människan bör vara medlem av
den kristna församlingen, lika visst bör den
väckta — födas på nytt, innan han blir medlem
av den kristna församlingen.

Denna sak är ofta svår att avgöra, isynnerhet
vid stora väckelser. Man får bedja med många.
Och när det talas om vikten av församlingsliv, så
kanske de flesta anmäla sig till inträde i
församlingen, även dessa, som endast voro väckta.
Därigenom ha vi fått många ledsamheter i
församlingen. Och föreståndaren får vaka, lida
och gråta utan att se någon utväg till ljusning.
Dessa erfarenheter göra
församlingsföreståndaren mera oviss vid intagningar, innan man
rätt lär känna personerna ifråga. Vi kunna
aldrig nå någon fullkomlighet i detta fall. Det är
endast Herren som genomskådar hjärtan. Mig
synes dock att större försiktighet här är av
nöden närskilt vid intagningar efter större
väckelser.

Den känslan torde besjäla alla, som fått sig
det ämbetet anförtrott, antingen vi se på det i
stort eller om vi stanna inför detaljer: vi äro
små och ofullkomliga. Och det gäller för en
Herrens tjänare att på ett särskilt sätt stå i nära
förening med Gud. Men den Herrens tjänare,
som lever nära Gud, kan få vara till rik
Välsignelse, även om gåvorna äro små.

Därom säger en andlig författare: »Om du!
icke har mer än ett pund, förvalta det rätt! Du
är kanhända icke det moln, som utgjuter sina
välgörande skurar över jorden. Men du kan
vara vattendroppen, som glänser i gräset eller
blommans kalk. Du är kanske icke en stor flod, men
du kan vara en rännil från berget, vilken
bidrager till att bilda den stora floden. Men det
fordras mera ödmjukhet att vara blott en
daggdroppe eller en liten bäck än att vara regnmolnet eller
floden.» Det är trohet Herren söker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:07:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/missio/1925/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free