Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 18. Den 30 april 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 LO MISSIONSFÖRBUNDET.
En andlig skördetid
har under flera veckors tid pågått i
Missionskyrkan i Skara. Stora skaror, som ibland till
trängsel fyllt såväl stora som lilla salen, ha kväll
efter kväll samlats för att lyssna till pastor
Rudolf Petersons från Amerika, numera Borås,
medryckande, kraftiga och till hjärtat gående
predikningar om synd och nåd.
Pastor Peterson har på et’t särskilt sätt
förmått att fängsla och hänföra sina åhörare för
frälsningens väg. Sin förkunnelse har han
genom bilder ur livet sökt att illustrera. Omkring
150 själar ha böjt sig vid korset för att börja
ett nytt liv i gemenskap med sin Frälsare.
"Väckelsen, som varit synnerligen djupgående, har
särskilt berört ungdomen, men rätt så många
äldre personer ha även kommit till tro. De
troende ha blivit förnyade och vederkvickta till sin
ande, och glädjen och hänförelsen är stor.
Under mötesserien ha särskilda middagsmöten
flera gånger i veckan hållits. Församlingens
predikant, pastor Ant. Ohlson, jämte
musikföreningens medlemmar m. fi. ha med nit och
uthållighet deltagit i det själavinnande arbetet.
Innan den egentliga väckelsen utbröt, hade de
troende samlats en längre tid till täta bönemöten
för att bejda Gud om en andlig besökelsetid över
staden och trakten omkring, och Gud svarade
med bönhörelse. Väckelsens vindar ha blåst
fram i vinter i såväl närmast liggande bygder,
som ock i en del längre ut liggande samhällen.
I Skara ha omkring 70 personer, äldre och
yngre, anmält sig till inträde i församlingen och
vid pass ett 50-tal till ungdomsföreningen.
Gud vare lov och ära! Än i dag är evangelium
en Guds kraft till frälsning. Med glädje kan
man instämma med sångaren Frykman:
Guds ord med makt går fram i världen
Och otrons fästen ramla ner,
De starka hjältar fälla svärden
Och fly till Gud, som nåd dem ger.
De rening få i Jesu blod
Och sjunga se’n: Vår Gud är god!
A. G—n.
Predikantmöte.
Östergötlands predikantförbund håller sitt halvårsmöte
i. Söderköping den .12—14 maj med början första dagen
kl. 3 e. m.
Anmälan om logi - göres i god tid hos pastor P. A.
Bergman, Söderköping. Missionsläraren fil. kand. G.
Blomberg, Lidingö villastad, kommer att närvara som
föreläsare.
Linköping den 23 April 1925. J. E. Jansson.
ÄiJrø’. A –
Ord för söndagen.
Joh. 16:16—22.
Vår gudomlige Mästare vill föra oss fram till
ött gudomligt rikt och över allt motstånd och alla
svårigheter segrande liv.
Detta liv utmärkes av en hjärtlig glädje. Men
därtill måste komma ännu ett, om annars
glädjen skall vara fullkomlig: ingen skall kunna taga
vår glädje ifrån oss.
Det är detta, som Jesus här lovar sina
lärjungar.
Gå vi nu till oss själva, skola vi finna, att
det just är så, vi vilja hava det. Ett liv i glädje
är vår längtans mål. Och det är så naturligt
för en människa att vara hjärtligt glad, att vi
fälla tårar av sorg, då glädjen viker, och fälla
tårar av glädje, då sorgemolnen skingras.
Det är nu så långt ifrån, att Jesus kallar
människan till sorg, att han tvärtom just här möter
henne för att skänka henne denna
eftersträvade glädje. Det var då Jesus kom åter, som
lärjungarna skulle få en hjärtlig glädje. Levande
tro på Kristus förgriper sig ej på, spränger ej
sönder det sant mänskliga. Den uppfyller
däremot vår djupaste längtan, blir oss en hjälp till
vår glädje,
Vi vilja ej blott vara glada. Skall vår glädje
vara fullkomlig, måste den ock vara betryggad.
Så se vi här, huru Jesus talar: ingen skall taga
glädjen ifrån eder. Ingen. Jesu glädje är ej:
bl ott till arten alldeles skild ifrån vad som i
världen nämnes glädje. Ej-mindre är olikheten
ifråga om varaktigheten. Världsglädjen
försvinner, försvinner redan inför svårigheterna i
tidslivet, försvinner fullständigt inför döden. Jesu
glädje är oberoende av livets växlingar och
triumferar över döden.
Men till denna underbara glädje går vägen
genom svårigheter och allehanda bedrövelser. Så
var det ock här för lärjungarna.
De hade nu bedrövelse. Med glädje hade de
en gång på Jesu kallelse stått upp och . följt
honom. Men glädjen var jordiskt färgad, var
oprövad, var icke fullkomlig och togs därför ifrån
dem. Med Jesu bortgång var deräs glädje
försvunnen, och bedrövelse fyllde deras hjärtan.
Men Jesus kom åter till dem. Och därmed kom
ock deras glädje åter, renad, beprövad oeh
fullkomlig.
Så är då Guds barns bedrövelse icke clet sista.
Det är genom bedrövelsen, som glädjen bryter sig
fram till sin fullkomning. Däri ligger trons
kamp, då det stundom, såsom för -lärjungarna
här, ser ut, som om allt skulle gå under. Men
det går ej under. Bedrövelsen är blott den
sanna glädjens födslovånda. Väl blev det ej så, som
lärjungarna först väntade. Men det blev bättre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
