Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 22. Den 28 maj 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 ",’2
MISSIONSFÖRBUNDET.
Varannan kväll samlar jag »våra» kvinnor till
en liten bönestund. Det tar rätt mycken
förberedelse för mig. De äro rätt många, om de
komma mangrant. I går kväll hade jag 12—14
stycken utom alla småbarn, som följa med på
sladden. Jag önskar bara, att jag kunde vara allt,
jag ville för dessa kvinnor. Men jag känner, att
jag kan älska dem, och det är ju alltid något.» —•
»Det är lugnt över Kashgariet f. n.. Många
av de soldater, som kom för att störta
general Ma, har nu dragits härifrån, och däröver äro
vi mycket glada, ty de voro veritabla rövare.»
»Här i Kashgar är allt, tycker jag ungefär
som förut. Men vi ha mer folk på mötena nu.
Varenda söndag är det nya ansikten i kyrkan.
En del söndagar har det varit fullt ända ut på
gården. Ofta komma de med någon sjuk på
söndags morgon. Och blir det då litet mer folk än
vanligt, så kunna de inte alla komma in, fastän
man plockar full hela gången. Nu i jul ha vi
plockat ut bänkarna och så riktigt »stuvat» in
dem. Julottan hade Hassan räknat till 148 inne
i salen och så många i förstivn och ute på
trappan. Och ändå hade vi ottan, innan
stadsportarna öppnades, för att det inte skulle bli så svårt
att klara upp det. Annandagen på kvällen
räknade de till över 100, då också. Så hade vi inte
tagit ut bänkarna hade det inte alls gått. —
Hassan och Hele akhond tura om med missionärerna
med söndagspredikningarna. De ha båda tagit
sig märkbart. Patienterna i sjukhuset ha också
ökat i antal för varje vecka, som gått, och äro nu
ungefär lika många som innan bråket blev.» —
»Ja, vi ha nu firat jul här i Kashgar, en
mycket fridfull och harmonisk sådan. Våra kristna
ha också sagt, att det varit den trevligaste jul,
de upplevat. — Hele akhond är oss till mycken
glädje. Han är en varm kristen och en god
predikant, och bäst av allt: jag tror, att de som
känna honom få se hans förkunnelse
förverkligad i hans eget liv. Hassan är också präktig
som kristen ocli en mycket duktig tjänare. Rehim
sköter sig även väl. Av de fängslade äro tre
med oss rätt ofta, och en fjärde, tror jag också
vill vara kristen. De övriga kristna ha ju sina
fel, men ha dock varit oss till övervägande
glädje.
Några unga män frän en ’yurt’ åt Tashmalik
till, där vi ha ett par kristna, önska bli kristna,
och Hele äkhond håller på att undervisa dem
för att vi i första hand skola lära känna deras
uppsåt.»
»Resan ligger bakom, oeh man har att blicka
framåt med hopp om Guds välsignelse oeh kraft
för arbetet bland Ost-Turkestans folk. Jag
befinner mig väl här efter omständigheterna,
knogar och läser i Johannesevangeliet, Vi ha ju en
god hjälp av vad vi läst hemma, så det måste
ju underlätta betydligt.»
»Arbetet här i Jengi-Hessår är ännu i sin
linda, och det måste man säga, ännu synes ingen
spricka i den mur av motstånd, som reser sig
emot vårt arbete. Men man kan ju dock glädja
sig över vad som är. Khälil akhond är ju döpt
och till glädje för oss. Ävenså ha vi fått i
gång-skolarbete, även om vi inga utomstående barn
ha hand om. En nyhet är att vi för närvarande
undervisa några till dopet. Det är två
halvkineser, som önska bli döpta. Vi måste ju hålla oss
till turkiska, Men eftersom de äro duktiga i att
förstå den, tro vi att det skall gå. Här är också
en muhammedan, som är intresserad och därför
går med. Men han har inte anmält sig till dop
ännu. Hoppas att det är ett Guds verk.»
»Två veckor före jul flyttade vi in här på
Flickhemmet. Alla äro vij Gud vare lov, friska.
Vi ha här nitton flickor och en liten gosse, som
då han blir litet större skall flyttas över till
Gosshemmet. Skolhuset är ej färdigt, utan vi
ha skola i arbetsrummet, men där rymmas ej
flera, än dem vi ha. Sjutton flickor läsa här
utom våra egna, Ute på Gosshemmet ha vi
tjugufem gossar. Emin är fortfarande hos
vävmäs-taren i staden. Han och Sadik beredas nu för
dopet.»
»Julen här i Jarkend var fridfull och skön.
Gud ske lov! Vi hade ej så många besökare i år,
som förr varit fallet, emedan en del av våra
’vänner’ hava dragit sig för att gå hit, sechm
upproret var. Våra möten, såväl enskilda som
offentliga, voro goda. Julottan kommo de hit
från båda barnhemmen, så det blev en stor
skara. Annars lia vi i regel predikan på
gosshemmet såväl som här i kyrkan.
Verksamheten går sin jämna gång. j Mötena
äro väl besökta och vi ha nio dopkandidater. En
av dem är Jonus, som gick i skolan under vår
förra period.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
