Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 26. Den 25 juni 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
MISSIONSFÖRBUNDET. 442
VI SKOLA ICKE VIKA IFRÅN DIG.
Av pastor J. Mellberg.
Detta är ett uttryck — fritt återgivet — från
ps. 80. Psalmisten Asaf har av Gud begärt, att
han skall se till folkets nöd och frälsa det från
farorna och ifrån de rovgirigas våld; och ville
Herren giva dem denna hjälp, så skulle folket
å sin sida bliva ståndaktigt vid sin Gud och icke
vika bort ifrån hans väg.
Historiens vittnesbörd är, att det nu och då
framträtt personer av ovanliga mått, män som
satt sin stämpel på tidevarvet och kastat om
tänkesätt och seder i större eller mindre grad.
Varje vetenskapsgren har haft sin store mästare,
som skrivit programmet åt sina efterföljare och
visat vägen mot bestämda eller förment
bestämda mål. Också religionerna lia haft sina
store män; och vår religion, kristendomen, har
haft den störste av alla de stora. Det är Jesus
Kristus. Till honom slöt sig en skara
lärjungar, vars högsta åstundan förvisso var att göra
sin Mästares vilja och att kunna rätt handhava
de ämbeten, han åt dem anförtrott. Jag skulle
vilja tro, att den känsla som behärskade Asaf
i den stund, då han avgav sin försäkran att ej
vika bort från Gud, också behärskade
lärjunga-hopen i hög grad. Och den var för övrigt ett
grundvillkor för att deras verk skulle få ett
bestående värde och deras egen auktoritet
bestå.
Än i denna stund finnes det en skara
människor, som äro färdiga att giva sin försäkran åt
Gud: Vi vilja icke vika ifrån dig. Hela deras
liv ådagalägger, att det är allvar i deras ord och
att de intet högre åstunda än att vidbliva, vad
de veta vara det högsta och bästa. Att förbliva
vid Gud är att förbliva vid den eviga klippan.
Såsom klippan betecknar han sig ofta själv;
och heliga män, skalder och siare, ha ock
betecknat honom med detta namn. I det ordet att
icke vika från Gud bör ju ock ligga denna
mening: vi avlägsna oss icke från ordets
grundvalar. Andra hava gjort det; men vi göra det
ej. Säkert är, att vår andliga styrka står i
intim förening med tron på Herrens ord; och vi
mattas av i andligt avseende i samma mån som
vi vika bort från detsamma. För många, många
av vårt folk är bibeln en ständigt porlande källa,
vars flöden giva sällhet och släcka törsten,
under det de genomvandra denna tidens öknar,
framom vilka det förlovade landet ligger.
Av vikt och betydelse är ock att icke vika bort
från sin böneställning. Bönen är ju — som vi
lärt och vilket är riktigt — hjärtats samtal med
Gud. Den behöver icke alltid bestå i höga rop
och yttre åthävor utan kan lika väl bestå i ett
inre suckande, vars ton är fördold för alla utom
för Gud. Glöm det icke, du bedjande själ, som
har så svårt, ja kanske finner det vara omöjligt
att med de yttre orden klarlägga din sak, att
Herren är den arme och elände nådig och att
han icke förgäter men hjälper den fattige, som
är i betryck. Behåll din böneställning och vik
icke bort därifrån.
Vik icke heller bort ifrån Guds församling
och trons folk. Mången svaghet och brist kan
visserligen där komma att bli synlig; men det
är dock icke övervägande detta vi finna i Guds
församling, utan snarare dess raka motsats. Jag
får för egen del säga, att jag funnit så mycket
av ädelmodigt arbete, trofasthet, Gud hängivna
sinnen och innerlighet i Herrens hjord, att det
mer än en gång gjort mig häpen.
Om Herren fört oss in bland sitt folk, har han
där beskärt oss vila men även uppgifter och
arbete. Vi hava fått att vårda arvet från våra
fäder och att bidraga till att arbetet för Gud icke
kommer i ett läge av stagnation eller
tillbakagång. Tvärtom skall det genom vårt deltagande
utökas och befästas. Antag att vi skulle vika
från vår post eller få den uppfattningen, att det
betyder så litet, om just vi äro med eller ej, att
vi lade armarna i kors och läte allt gå, som
tidsstämningarna och tänkesätten behagade
bestämma — antag detta och sätt det i motsats till vad
det skall betyda, om vi alla göra vår plikt mot
Gud, mot vårt samvete och mot en värld, som
utan det kristna saltet och ljuset sjunker ned i
en hopplös grav.
Vi hava våra bestämmelser — visserligen icke
protokollförda men i vårt inre antecknade — att
vi skola bidraga med vår skärv för att ock
hedningar skola få höra evangelium. Det betyder i
verkligheten icke litet, om vi vidbliva en sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
