Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 32. Den 6 augusti 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
541 MISSIONSFÖRBUNDET.
460
I TÄLT OCH PÅ SKOTTKÄRRA.
Av Nils Kullgren.
Jag skall göra eder till människofiskare, sade
Frälsaren. Ingen tage sig således denna heder.
Han skall göra oss till detta.
Människofisket kräver nya redskap och nya
metoder liksom fisket i allmänhet. I tält har jag
aldrig talat förut och detta på grund av — att
vi ej förr haft något. Men tack vare en god vän
i ödeshög ha vi kunnat inköpa ett predikotält,
vilket invigdes på vår stationsgård
Mariebebå-delsedag 1925.
Lördagen den 28 mars lades tält oeh pluggar
på skottkärran. Vår färd gällde nu Shang-Pa-ho,
en av våra utstationer, fyra sv. mil från
Hwang-ehow. Min hustru och jag hade en bärstol och
en skottkärra tillsammans, så att då den ena av
oss åkte fint omskakades den andra.
Bibelkvinnan hade en skottkärra, och på den sista var
kocken och alla köksattiraljerna. Det var ju rent
en liten karavan, som sattes i gång. Vägarna
voro dåliga, så att då vi rest 40 li av vägen,
hade jag åkt tre, således skjuts på gående fot. Men
skall man åka och skakas — så bör det göras
grundligt, varför jag efter de två första milen
skaffade mig en dragare till. Det var en livlig
och trevlig karl. Han gick fort och drog bra
och ej ville han säga, vad han skulle ha för två
mil. Han bara sade: Pastorn är en god man
och att han skall bedra mig kan ej komma i
fråga. Och vid framkomsten fick han 1,400, men ej
Yi börja vår färd. -
kronor utan Cash — en kr. och 40 öre. Det blev
nu fart på min skottkärra. Den följde
bärstolen hack i häl. Vi kommo fram kloekan sju på
kvällen. Men kärran, som kocken hade och där
vi ock hade våra sängkläder m. m. sågs ej till.
Den kom ej heller den kvällen utan först dagen
därpå. Detta gav oss en hård och besvärlig
natt. Jag somnade på den hårda bädden, men
min hustru vakade, tog sig en grundlig
förkylning och blev därefter ej så lite sjuk.
Samma kväll vi anlände hade de
välkomst-möte för oss. Alla voro glada över att vi kommit
och vårt tält intresserade dem alla. Vår mening
var ej att sätta upp tältet vid vår utstation utan
på en plats omkring en sv. mil därifrån. Men
de kristna voro ej nöjda med detta. De
önskade få se det stora tältet, samt se hur det skulle
gå till att missionera i ett sådant. Jag sade dem,
att om de själva ville bära tältet dit, där det
skulle vara samt sätta upp det, taga ner det igen
samt bära hem det utan att jag behövde lägga
ut något, så skulle det få ske. Sagt och gjort.
Tältet bars ut och sattes upp, och innan det var
fullt uppsatt, hade vi det fullt av folk. Nu
var det tältet, som drog deras uppmärksamhet.
De sågo och frågade, ströko på det med sina
händer och beundrade tygets tjocklek och
tillade: Här kan man vara, även om det regnar.
De frågade vad det kostade. Där det står, sade
vi, kostar det 152 dollar, och
genast räknades det ut, vad det blev
i cash. Den summan steg till
385,000 och då de fått detta klart,
sade en annan: Det skulle räcka
att bygga ett stort bra hus för. När
deras frågor väl besvarats oeh vi
hunnit skjuta in ett ord här och
där, hängde vi upp vår
favoritsång oeh drog på dragspelet en
smula. Så stämde vi in och sjöngo:
»Betungade själar kommen här
alle, här finnes hjälp för svidande
sår, Jesus han väntar tåligt på
alla. Hans hjärta är fullt utav
kärlek och frid» etc.
Det verkade som om vi sänt
extra bud på stadens folk. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
