- Project Runeberg -  Missionsförbundet : illustrerad veckotidning för Svenska Missionsförbundet / Fyrtiotredje årgången. 1925 /
602

(1925)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 36. Den 3 september 1925 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

602

MISSIONSFÖRBUNDET. ,563

ALLENAST ETT Ä R NÖDVÄNDIGT.

Luk. 10:41, 42.
Av pastor Ivar Claeson.

I alla livets lägen och förhållanden är. det
av vikt att icke försumma det nödvändiga. Det
gives ock alltid ett, som är nödvändigt, utan
vilket alla andra ansträngningar bli värdelösa. Det
är till exempel fåfängt att bryta mark, plöja
och harva jorden, bygga lador och hoppas få
glädja sig en dag över att se dem fyllda av en
dyrbar skörd, om man försummar den enda
detaljen — att så grobar säd i den brutna och
beredda jorden.

Allt det övriga arbetet fick värde genom
sådden.

Ovan citerade ord är hämtat ur berättelsen
om ett hem, där Jesus gästade, och om tvenne
syskon, som ville tjäna honom.

Att öppna hem och hjärta för Jesus är
nödvändigt.

Huru ofta blir dock icke det försummat,
framskjutet till lägligare tid eller rent av
bortglömt genom livets mångahanda. Det är
ingenting, som vi äro så eniga om att erkänna som att
det är oro och bekymmer i livet. Här mötas alla
i en gemensam erfarenhet. De som levat länge
äro vittnesgilla, då de säga, att livet blivit mer
och mer jäktande och oroligt med tiden.

Med vad vi vanligen kalla kulturens
uppsving har farten ökats för det jagade, oroliga
människobarnets lopp. Man måste spänna varje
nerv, lägga in hela sin själ i kampen för
tillvaron, annars dukar man under och blir efter.
Ja, så säger man ju och så synes det vara.
Jesus säger: endast ett är nödvändigt. Tag dig
tid att stanna för Jesus, annars blir hela ditt
liv med all din strävan värdelöst en gång.

Jesus Kristus är livets mening och mål.
Finner du icke honom, skall du en gång, då livets
hetsjakt nått evighetens råmärken, stå där
missräknad och uppsliten och i förtvivlan ropa:
jag har icke vunnit det nödvändiga! Allt var
fruktlöst!

För den som en gång öppnat för Jesus är
ett nödvändigt: Vara stilla inför honom.

Livets mångahanda vill förhindra detta
nödvändiga. Huru ofta trängdes icke de stilla
stunderna med Jesus åt sidan genom många-

handa ting. Vi känna det och äro bedrövade
däröver. Om vi icke då taga oss tid därtill,
skall det omsider bliva så, att vi lägga all
skulden på omständigheterna och betrakta oss
utan skuld. Om vi så göra, skola vi snart
komma därhän, att vi ej sakna ensamheten med
Jesus och mottagandet av honom. Då har den
andliga döden inträtt, även om vi behålla våra
andliga, uppdrag och vår bekännelse. Tag dig
då tid att sitta stilla vid Mästarens fötter, höra
ocli mottaga av honom.

Gives det icke ett »mångahanda» i Guds rike,
som kan så upptaga oss, att det »nödvändiga»
förgätes?

Är det icke just det, anförda Jesu ord till
Marta vill säga oss? Det är så mycket som vi
måste göra. Marta visste, att det var för Jesus
och hemmet hon arbetade och att vad hon gjorde
måste göras. Det var väl ock på grund därav
hon vågade fram med sin anmärkning mot
Maria —• och Mästaren, som ej syntes bry sig om
fördelningen av arbetsbördan i hemmet.

Till stora skaror sådana arbetande, förtrutna
och missmodiga kristna i vår tid ropar Herren:
Allenast ett är nödvändigt. Stanna och låt mig
betjäna dig! Du behöver få hjärtat värmt av
min kärlek. Kom till mig. Du behöver samling
och kraft.

Detta är den bästa delen. Utan denna skall
allt vad vi göra för Herren kännetecknas av
oro, bekymmer och förtrytelse över fördelningen
av vad vi då skola kalla arbetsbördan.

Men om det nödvändiga blir gjort, skall vårt
tjänande sedan kännetecknas av ro och glädje,
ja tacksamhet över vår lott. Vårt arbete skall
erkännas av vår store Mästare samt bli
fruktbärande för tid och evighet. Vi skola i någon
mån bli lika honom, som efter en ansträngande
dag i Guds tjänst sade: Det är min mat att göra
dens vilja, som sänt mig.

Genom stilla stunder i Jesu närhet förstöres
ingen tid, därigenom försummas intet arbete för
Herren. Det var vid Jesu fötter Maria fick
hjärta och kraft att bringa ett offer så härligt,
att det liksom fyllt Kristi kyrka med sin vällukt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:07:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/missio/1925/0656.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free