Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 36. Den 3 september 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISSIONSFÖRBUNDET.
,563
DEN KRISTLIGA UNGDOMSSKOLAN SOM
KARAKTÄRSDAN ARE.
Den kristliga skolverksamhetens uppgift.
Av rektor Aug. Strömstedt.
Vad varje tid framför allt behöver, om ej
framåtskridandet skall avstanna och de
neddragande krafterna skola taga överhanden, är
människor med både stark och god karaktär,
samvets-människor, ädla personligheter. Som bekant liar
det aldrig varit överflöd på sådana. I regel har
det varit alldeles för få starka etiska
personligheter, och detta förklarar, varför utvecklingen
gått så långsamt. Även i vår tid är bristen på
personligheter av detta slag blott alltför tydlig.
Det är som om själva jordmånen vore olämplig
för frambringande av stora, etiskt starka
karaktärer. En tid, där man tyckes anse kraftiga
»nävar», hårda muskler och tjock hud, parat med
djurlik smidighet och snabbhet som en
människas förnämsta utrustning, är sannerligen ej
ägnad att skapa människor med ett rikt och ädelt
själsliv. Muskelkulturen, som f. n. tyckes med
framgång kunna tävla med »jazzkulturen» om
populariteten, kan ungefär lika litet som denna
skapa starka och goda karaktärer. Med detta har
jag emellertid ej vänt mig mot den sunda idrott,
vars syfte är att giva åt en sund själ en sund
kropp att bo i, utan mot den modärna avarten
därav, där man ej har rum för själen.
En god karaktär förutsätter fostran, och
ka-raktärsdaning är därför ett
uppfostringspro-blem. Detta har kristendomen insett och inrättat
sig därefter. Dess initiativ för upprättande av
skolor och införande av allmän folkundervisning
bottnar i lydnad för den del av Jesu
missionsbefallning, som manar hans lärjungar att lära
människorna hålla, vad han befallt. Det är
beskaffenheten av de grundsatser, vilka bestämma
vårt handlande, som avgör karaktärens
beskaffenhet. Genom att inskärpa goda grundsatser
och uppställa höga ideal har kristendomen visat
sig vara mänsklighetens förnämsta uppfostrare
och karaktärsdanare. Det är då helt naturligt,
att kristendomen såsom undervisningsämne bör
ha ett stort rum på varje uppfostringsprogram,
ej minst på det allmänna skolschemat. Skolorna
skulle först och främst vara verkliga
uppfostringsanstalter för danande av sanna goda karak-
tärer. Deras uppgift från början var utan tvivel
att utbreda och befästa Guds rike bland
människorna.
Vad äro vi i dag med hänsyn till skolornas och
undervisningens beskaffenhet? Tyckes vår tids
undervisningsväsen vara inställt på verklig
uppfostran i etisk mening 1 Tyckes det vara inställt
på att tjäna Guds rikes intressen ? Svaret på
dessa frågor är ej svårt att finna.
Utan att i detta sammanhang närmare ingå på
frågan, huru vår tids undervisningsväsen fyller
uppgiften att giva verklig uppfostran, att dana
karaktärer kan man dock tydligt se, och det bör
också sägas, att det i detta avseende finnes
mycket övrigt att önska. I stort sett förhåller det sig
så, att våra skolor och lärdomsanstalter ej
nämnvärt befatta sig med att söka giva barnen och
ungdomen en andlig uppfostran eller vinnlägga
sig om dess karaktärsdaning. Deras verksamhet
inskränker sig i regel till kunskapsmeddelelse och
en mer eller mindre militäriskt betonad yttre
disciplin.
Det är alltså en märklig förskjutning, som ägt
rum inom undervisningsväsendet med hänsyn till
dess karaktär. I stället för att stå i kristendomens
tjänst och vara ett av den kristliga
uppfostrans bästa medel, har det blivit en neutral
åskådare eller rent av en motståndare till de
kristligt-etiska uppfostringssträvandena. Detta
sakförhållande borde vara ägnat att väcka vår tids
an-svarskännande kristna till allvarlig eftertanke.
Man får ej stå likgiltig inför de tydliga
avkrist-ningssträvandena i vår tids undervisning, ty då
hjälper man till att underminera själva grunden
för mänsklighetens fostran till kristligt-etiska
personligheter.
Allt kraftigare gör sig behovet av kristliga
ungdomsskolor gällande. I allt större kretsar
bland de troende har man börjat få upp ögonen
för det sakförhållandet, att barnen — i stället för
att få utveckla det bästa i sitt väsen och fostras
till goda karaktärer — ofta taga skada till sin
själ, tack vare den andliga miljö, som skolan
skapar, Plär behöves en motvikt. Hur skola vi få en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
