Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 37. Den 10 september 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WtëSioröförbunbet
Utgiom ao
SomSfa ©H$5iott$-<?örbttnöet
N:r 37 Den 10 september 1925 Årg. 43
Innehåll: Lag och nåd. — På vandring i Kongos urskogar. —• Missionär Josef Ekstam. — Från redaktion och
expedition. — Från läsekretsen. — Bibelskolan. — Ord för söndagen. — Söndagsskolans övxe avdelning. —
Till missionsskolans vänner. — Litteratur. ■— Annonser.
LAG OCH NÅD.
Av J. Nyrén.
I.
Den genomgående anmärkningen mot Jesus
oeh apostlarna var, att de lärde mot lagen.
Fariséerna oeh de skriftlärda funno alltid Jesu lära
för lätt oeh sökte göra gällande, att den skulle
föra till ett lösaktigt väsende oeh upplösning av
alla ordnade förhållanden. Därför kunde de icke
tro på honom och följa honom, och när de hörde,
att folket samlade sig omkring honom förklarade
de, att folket var förbannat, därför att det icke
kände lagen. Gjorde de det skulle de säkert icke
följa efter Jesus. Ingen av dem själva, sade de,
trodde på honom.
Denna anmärkning mot Jesus var ju ock för
dem mycket stark. Kunde man blott få allt
folket därhän, att de trodde som de i detta stycke,
skulle det. vara lätt att röja Jesus och senare
hans apostlar ur vägen. Lagen var ju Guds bud
och nationens andliga ryggrad och kärna. Den
som befanns stämpla emot den var ju en
sam-hällsomstörtare och en hädare mot Gud. En
sådan skulle till vad pris som helst göras oskadlig.
Denna klagan mot evangelium, Guds fria och
fullkomliga nåd i Kristus Jesus och dess
förkunnare i världen har ännu icke tystnat. Ej så
sällan får man både i tal och skrift höra det, att
synnerligen den fria andliga verksamheten med
sin förkunnelse giver anledningen till ett ytligt
kristendomsliv, som huvudsakligen består i
mötesbesök och dylikt och utan någon djupare verk-
lighetsinnebörd. Ja, man går till och med så
långt, att man ger den fria andliga verksamheten
skulden till ungdomens uteliv och människornas
lättsinniga och osedliga leverne. Det sist anförda
är visserligen ett utslag av den rena fiendskapen
mot varje fri andlig verksamhet, men den följer
konsekvent i spåren av dem, som av nit om
lagen frukta för en rikare och fulltonigare
förkunnelse av Guds frälsande nåd.
Är då denna anklagelse med verkligheten
överensstämmande? Det må vi nu med ledning
av skriften och erfarenheten allvarligt pröva.
Ty allt, som leder till en ytlig kristendom och
till ett lösaktigt liv, vilja vi på allt sätt undfly.
Det gäller allt för stora värden både för detta
oeh det tillkommande livet, för att vi skulle
hylla något sådant.
Först må det vara klart av bergspredikan, att
Jesus ej bedömdes rätt av fariseerna, då de
anklagade honom för att taga det allt för ytligt
och lätt med lagen. Han var icke kommen för
att upplösa lagen utan att skärpa och
fullkomna den. Han sade: I haven hört, att det är sagt
till de gamle: Du skall icke dräpa, men jag
säger eder: var och en som vredgas på sin broder,
han är hemfallen åt domstolens dom. Och åter:
I haven hört att det är sagt: Du skall icke begå
äktenskapsbrott. Men jag säger eder: var och
en som med begärelse ser på en annans hustru,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
