Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 48. Den 26 november 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
804
MISSIONSFÖRBUNDET. 88 T
oss människor. Hurudana fann lian då oss? Jo,
i ett sådant förhållande att han måste
sammanfatta alla under synd. Allesamman voro
syndare och hade intet att berömma sig av inför
Gud. Ingen rättfärdig fanns, icke en enda.
Människan, Guds avbild ocli bestämd att vara
skapelsens herre, liade fallit i synd och
därigenom kommit i dödens och djävulens våld. Och
så omfattande och genomgående var detta
tillstånd, att alltsammans måste sammanfattas av
Kristi allseende och klara blick under begreppet
synd.
Synd är överträdelse. Överträdelse är otro,
den brutna livsenheten med den levande Guden.
Och det stannar då ej vid det, att överträdelse
blivit begången av det ena eller andra av Guds
bud. Det uppenbarar sig i den viljeförvändhet
hos oss, som är syndens egentliga väsen. Den
verkliga syndakännedomen bävar därför ej blott
inför de begångna handlingarna utan än mer i
medvetandet av sin ovärdighet inför den helige
Guden. Den förlorade sonens bön skulle därför
vara: Fader, jag har syndat mot himmelen och
inför dig; jag är nu icke mer värd att kallas din
son. Det äkta syndmedvetandet talar på detta
sätt, ty det känner så. Det talar ej om större
och mindre synder för att komma undan domen.
Det säger med David: Mot dig, o Gud, har jag
syndat och illa gjort inför dig.
Då syndens egentliga väsen är otro och
bort-vändhet från Gud, en bruten livsenhet med
honom, kommer du ej undan med att visa på, att
du inga grova uppenbara synder begått. Din
dygd och din förträfflighet inför människor
räcker icke här. Anden skall överbevisa världen
om synd. Om synd, säger Frälsaren, ty de tro
icke på mig. Joh. 16:9. Det är alltså synd, och
synd i en förfärande grad, att icke tro på Jesus.
Men vem vill \äl se det och erkänna det i denna
tid, då man på allt sätt vill komma förbi Jesus,
den dom över synden, som han är, och den
frälsning, han har att giva. De många nya religiösa
strömningarna med mer eller mindre
världsvisdom och liedendom i sig, ha alla det
gemensamt, att de förbigå Jesus som världens Frälsare,
även om de giva honom stort rum som
människa, ja som idealet bland oss. Det finnes dock
icke någon frälsning honom förutan.
HOPP E T.
Deri kulna liöst,
Som i mitt bröst
Vemodskänslorna uppväcker,
Nu breder vingen
Kring jorderingen
Och i skymning allting täcker.
Nu förliden
Är den tiden
Då året ler i blom och knopp.
Och livets fägring
Liksom en hägring
Inför mitt öga löses opp.
Allt försvinner
Som påminner
Om inneboende livets kraft.
Allt är nu domnat,
Och livet somnat
Uti växternas alstringssaft.
Dödens stämpel
I Guds tempel
Är nu tryckt på blad ocli blomma,
Och dock skall livet,
Som syn’s utdrivet
Åter här till väldet komma.
Så skall komma
För de fromma
Nya livets morgontimma,
Då död är döden
Och slut är nöden.
Evigt liv vi blott förnimma.
O. J—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
