Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 49. Den 3 december 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
822
MISSIONSFÖRBUNDET. 88 T
taga ledningen, under det att andra menade, att
de ingalunda vore mogna härför, utan att de vitas
ledning ännu under en ganska lång tid vore en
nödvändighet, såvitt ieke stora faror skulle
uppstå. Det ena som det andra visade emellertid,
att vi särskilt med hänsyn till Kina och Indien
leva i en övergångstid, då något nytt bryter sig
fram gent emot det gamla och då än det ena, än
det andra synes ha överhand. Den unga kristna
kyrkan har nu blivit så stark, att hon bestämt
fordrar sin del i ledningen. Missionärerna äro
icke längre de självskrivna styresmännen. Men
de unga kyrkorna ha i många fall sina egna
speciella synpunkter, vilka icke i alla stycken
sammanfalla med det som under den historiska
utvecklingens gång blivit de västerländska
kyrkornas egendom. En del missionärer lia lättare
att sätta sig in i denna situation, andra ha
svårare. En del ha lättare att tro på den
inneboende kraften hos de unga kyrkorna än andra. En
del frukta, att ett överlämnande av ledningen
åt de infödda kyrkorna-skulle kunna ha till följd,
att mycket av det arbete, som under de gångna
åren i tro och tålamod utförts, bleve
resultatlöst. Andra missionärer åter äro av den
meningen, att allt det arbete, som under de gångna
åren utförts i harmoni med de nyblivande
kyrkornas verkliga behov och egenart, kommer att
bliva beståndande oeh bära välsignelsens frukter,
under det att sådant arbete, som i allt för hög
grad burit Västerlandets prägel, måste till en
viss grad bliva resultatlöst. Diskussionen
präglades, som sagt, av en allmän osäkerhet men på
samma gång av rika löften för framtiden. Där
fanns något av vårsprickning och vårluft, trots
det att diskussionen gick i ovisshetens tecken
eller kanske den just därför gick i ovisshetens
tecken. (Ports.)
►
Mor tycker om att få en bok till julklapp!
T. ex. Andens budskap, överflödande nåd, Ett
. är nödvändigt, Bönernas bön m. fi. Mycket .
vackra band.
Svenska Missions-Förbundets Förlag,
Stockholm C.
För söndagen.
Luk. 12: 35—40.
Våren I lika tjänare, som vänta sin Herre. Detta
är Jesu ord till sitt folk.
Kristus skall återkomma. Denna återkomst
förutan vore hans ankomst i köttet en
begynnelse utan fullbordan, en sådd utan skörd, ett
lidande utan ändamål. Väntan på hans återkomst
hör därför ock till trons förnämsta och skönaste
smycken. Utan denna vore tron en illusion,
vore till intet nyttig.
Vi skola städse vänta vår Frälsare. Vi veta
icke, när han kommer. Visste vi det, skulle vi
hålla oss beredda just för den stunden. Men det
har behagat Gud att låta detta vara fördolt för
oss. Och det tillkommer icke oss att utforska
eller bestämma tiden för vår Herres ankomst.
Men just därför att dagen är oss fördold, Skola
vi städse vänta honom för att städse vara redo.
Ja, vad mera är. Jesus skall icke återkomma,
när talet därom ligger i var mans mun, när
alla vänta det. Hans ankomst skall ske, då vi
icke vänta det, ske när du kanske är färdig att
somna in eller när du tycker att allt ser
hopplöst ut. Huru viktigt då att lägga Jesu maning
på hjärtat!
Se nu ock på den bild, som Jesus här
framställer. För att genast vara redo att öppna för
sin Herre har tjänaren vid gördeln uppfäst sin
långa dräkt, som annars skulle hindra honom.
Det är natt, och i handen håller han sin tända
lykta. I denna ställning vakar han, om det ock
så behöves, natten igenom oeh gives icke rum
för någon trötthet.
Utan vidare förklaring förstår du meningen i
denna målande bild. Huru hava vi det ifråga
om vår ställning till de jordiska tingen, som
vilja så lätt hindra oss i vårt löpande på
vädjo-banan ! Huru hava vi det med våra ljus, med
våra lampor? Hava de slocknat eller lysa de i
natten ?
Jesu ord om sin återkomst behöver göras
levande för de troende i vår tid. Ty vi stå i fara
att glömma det, under det att vi arbeta på att
ställa det tillrätta härnere. Och detta är en stor
fara, är ett delat och icke fullkomligt
evangelium. Under allt skola vi likna den tjänare, som
väntar sin Herre. Då äro vi saliga. J. Ii.
Det är stort att älska Kristus så, att du är
villig att dö för honom; men det är icke mindre
stort att villigt för var dag taga ditt kors och
leva för honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
