Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ville undergräfva genom upplifvandet af en § i 1723 års
riksdagsordning, som gaf ståndens pluralitet
beslutanderätten i frågor, som ej voro af j^rivilegii natur.
Genom en annan förändring af konungaförsäkran
mättade man äfven åt den adeln genom lagarne garanterade
företrädesrätten till rikets högre embeten. För att
begripa adelns konsequenta motstånd, behöfver man blott
erinra sig dessa omständigheter. Så mycket borde
likväl adeln af historien hafva lärt, att det var omöjligt
att i längden bibehålla alla sina företrädesrättigheter,
utan någon eftergift åt tidsandan och de andra sam-
Ö O
hällsklassernas billigare fordringar. Hvad dessa då
begärde, var i grunden ej annat, än livad de redan
längesedan erhållit. Adelns motstånd kostade den ock
förlusten af dess största företräden, eller rättigheten
att styra Sverige, hvilket man svårligen på länge
skulle kunnat hindra adeln att göra, om frihetstidens
aristokratiska statsskick hade fått äga bestånd.
Emellertid äro vi ingalunda de, som beklaga detta adelns
oförsigtiga uppförande, hvilket blef en häfstång för
revolutionen. Frihetstidens statsskick var moget för sitt
fall, och om de myndigheter, hvilka utöfvade det, sjelfva
genom sin oklokhet bidrogo till dess störtande, eller
tvungos att ge vika, kan för samhället och historien
vara detsamma.
Med långt mindre urskiljning och moderation gingo
ofrälsestånden tillväga. De hade icke blott icke lagarna
för sig, utan vrängde och kränkte dessa på ett sätt som
tillkännagaf, att deras välde ej kunde räcka länge.
Det är nemligen ej tillräckligt, att hafva billigheten och
rättvisan för sig, man måste äfven tillse, i hvad mån
dessa öfverensstämma med gällande författningar, samt
öfverväga, huruvida tidpunkten kan vara inne, att på
ena eller andra sättet drifva dem igenom. Det är en
gammal erfarenhet här i landet, att demokratien fäktat
illa på egen hand, men deremot i förbund med
konungamakten tillkämpat sig den ena fördelen efter den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
