Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lemmar ilrogo sig tillbaka ’), dels emedan det blef
alltmera bruket att låta de vigtigaste åronderna genom
hemliga förordnanden och kommitéer gå dem förbi.
O o
Denna förr så lysande kar hade sålunda nu nedsjunkit
till föga annat än en statsdekoration u). Men äfven i
denna anspråkslösa form skulle det ej länge blifva
rådet tillåtet att äga bestånd.
Så mycket afgjordare visade sig deremot det
motstånd som utgick från adeln. Konungens alla
bemödanden att vinna detta stånd, genom att smickra dess
fåfänga samt utrusta det med förmåner framför de
öf-riga stånden, visade sig helt och hållet fåfänga.
Svenska adeln var fur stolt för att kunna glömma sitt förra
inflytande; den började derfore redan umgås med
planer att återvinna detsamma 7).
•) Höpken 1780; De Geer 1787.
®) Då man ville blifva af med Liljencrantz, lät man honom
avancera till riksräd.
*) Konungens afsigt var att af adeln göra en hofarislokrati. _
Inrättandet af Rikels Herrar, klassfördelningen på riddarhuset,
adelns företräde vid embetens bortgifvande (i strid med 10 §
regeringsformen, som endast talar om »skicklighet och
för-tjensf») gick derpå ut. Då konungen sade till [-riksmarskalken-] {+riksmarskal-
ken+} Gvllenstjerna, att, hans embete gaf honom rättighet att
låta sitt folk bära hoflivréet, svarade han: »Jag tackar
ödmjukast E. M:t, men jag tycker lika mycket om mitt». En
annan gång omtalade konungen att prinsen af Condé såsom
chef för konungens af Frankrike hof höll handfatet för
konungen efter måltiden. »Hvart land har sina seder», inföll
Gvllenstjerna, »men det kommer jag aldrig att göra». E. S.
Missnöjet bland adelns ledamöter var för öfrigt mycket olika.
De som uppträdde såsom opposition vid riksdagarne, Brahe,
Fersen, De Geer, Frietzky m. fl., inskränkte sig till klander
och hopp om någon förändring. Pechlin, begge
Engeströ-marne, Jakob och Johan, Bjelke, Reuterholm m. fl. började
redan att påtänka möjligheten af revolution. Om Pechlin se
Geijer, a. st., II, s. 224. Jakob Engeström begynte att
författa utkastet till ny regeringsform. Se nästa del. Förslag
till ny regeringsform cirkulerade på riddarhuset 1786. Geijer,
a. st., III, sedn. afd., s. 108 noten. Bjelke var lärjunge af
kanslirådet Ihre, studerade klassikerna med samma lätthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
