Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en hvila, som föga syntes motsvara hvacl rikets ständer
haft rätt att vänta»; — att en föredragande (Grip) »så illa
beräknat och så litet påskyndat ärendenas gång, att en
fråga om högst betydliga, utan uppskof erforderliga
utgifter» (för ändring af Carl Gustafs stads gevärsfaktori)
»inför K. M:t blifvit föredragen så sent under sist hållna
riksdag» (16 maj 1835), »att någon framställning till
rik-sens ständer icke blef möjlig, hvaraf följden ock blifvit,
att man tagit sin tillflykt till utvägar, hvilkas laglighet
till en del blifvit understäld riksrätts pröfning»; o. s. v.
Slutligen hade utskottet ansett sig böra anmäla, att
det protokoll, som angick det af Kongl. Maj:t vid sista
riksdagen afgifna förslaget till lag för riksens ständers
bank »fästat utskottets synnerliga uppmärksamhet»; men
då detta protokoll redan af nämnda riksdags
konstitutionsutskott, i följd af en från ett riksstånd remitterad
an-märkningsanledning, blifvit, ehuru visserligen blott med
afseende på föredragandens åtgärd, granskadt,1 så hade
utskottet funnit betänkligt att emot statsrådets
ledamöter särskildt nu framställa den anmärkning, som vid
förra riksdagen gjordes särskildt mot föredraganden.
»Om den nu slutade teckningen är ofullständig»,
yttrade utskottet till sist, »så ligger skulden dertill till
en del i den knappa tid, som för ett så omfattande arbete
varit utskottet af grundlagen medgifven; hvarförutan
utskottet jemväl åberopar RF. § 107 och RO. § 29,
hvilka bvarken ålägga eller berättiga utskottet att skrifva
styrelsens historia under den granskade tidrymden. Hvad
utskottet i de afseenden, som redan åberopade
grundlags-paragrafer omtala, funnit anmärhningsvärdt, är
samvetsgrant framlagdt för riksens ständer, hvilkas rätt och
pligt nu inträder att i anledning deraf pröfva hvad rikets
väl kräfver.»
Att ett betänkande af denna art ej skulle vara
ett uttryck af utskottets enhälliga åsigt, ligger i sakens
natur. I medföljande reservationer framstäldes också
1 Se v. Schinkel, Minnen, XII, 1, s. 190 f., 206 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
