- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 12. 2. Carl Johan och hans tid (1828-1844) /
121

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig till att anmärka utskottets åtgärd att i vissa fall
göra anmärkning både enligt § 106 och § 107, hvilket
vore att för samma sak införa en dubbel jurisdiktion.
En sådan procedur förbjödes af de borgerliga lagarne:
åtalet satte alltid rubrik på gerningen, och denna rubrik
iinge ej omgöras, sedan den en gång blifvit pröfvad, för
att derpå genomdrifva ett nytt åtal; den svårare
rubriken upptoge den mindre, och denna senare finge ej ställas
i bakhåll, att, om så behöfdes, sedan göras gällande. Han
anmärkte vidare, att referaten af åtskilliga
regerings-ärenden vore så dunkla och ofullständiga, att det vore
omöjligt att rätt uppfatta, frågan. Högst sällan tycktes
i betänkandet någon vigt vara lagd på att bevisa, hvad
som efter § 107 borde bevisas, utan vore bevisningens
uttänkande och genomförande öfverlemnadt åt läsaren.
Eör öfrigt instämde han i de flesta punkterna af biskop
Holmströms reservation och slutade med att förklara, att,
i det skick hvari utskottets memorial inkommit, kunde
enligt hans åsigt ingen annan proposition derå göras än den
om dess läggande till handlingarna. I detta yrkande
instämde dock endast en af ståndets ledamöter,
borgmästaren Gezelius. Af de öfrige talade hrr Unger, W^ern
och Morsing för anmälan om frih. Stiernelds
entledigande, de båda förre tillika för en anhållan, eller
uttalandet af en förhoppning, att de afgångna rådgifvarne
ej vidare skulle nyttjas i statsrådet, den sistnämnde för
en förklaring, att ständerna i afseende på de redan
af-gångne skulle haft samma framställning att göra, som i
fråga om friherre Stierneld, men att de i följd af
inträffade förhållanden ansåge sådant öfverflödigt. Denna
sistnämnda åsigt delades i hufvudsak af herr de Maré,
hvilken dock tillika framhöll det inför riksrätt väckta
åtalet såsom hinder för en anmälan om frih. Stibrneld’s
och hr Ihres entledigande, medan kryddkrämaren Brinck
förordade en skrifvelse, hvari ständerna anmälde sig hafva
funnit, att de afgångna rådgifvarne ej uppfylt sin
kon-stitutionela pligt emot fäderneslandet, och derföre
förklarade sin tacksamhet för att konungen numera skilt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:13:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/12-2/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free