- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 12. 2. Carl Johan och hans tid (1828-1844) /
171

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lämplig, hvarmed att döma af diskussionen menades, att
den, så länge representationen öfverlade på 4 kamrar, ej
kunde medföra synnerlig nytta; och af bondeståndet blef
förslaget enhälligt förkastadt. Anledningen dertill var
sannolikt nu såsom vid förra riksdagen hufvudsakligen
att söka i farhågorna för det inflytande, som närvaron
af rikets högsta embetsmän skulle kunna utöfva på
öfverläggningarna, en farhåga, som i den reservation
Hans Jansson inom utskottet afgifvit var uttryckt på
följande sätt; »Så snart ett vigtigt ärende i något stånd
förekommer till öfverläggning och afgörande, är det till
befarandes, att försök icke uteblifva, som inverka på
frågans afgörande; och om man rådfrågar erfarenheten,
torde åtskilligt deraf vara att inhemta från det riksstånd,
der de nu hafva säte och stämma.»1 Yid den votering,
som sedan anstäldes i förstärkt konstitutionsutskott,
segrade borgare- och bondeståndens mening med 42 röster
mot 37, som afgåfvos för det förslag, hvarom adeln
förenat sig.1 2

Stodo bönderna i denna fråga på samma ståndpunkt
som vid det sista riksmötet, så egde ett annat förhål -

1 K. U:s mem. n:r 45 (17 sept.). K. o. Ad. prot. (18 nov.)
XVII, 96—112; Prestest. prot. (4 nov.) X, 115 f.;
Borgarest. prot. (7 nov.) V, 649—656; Bondest. prot. (17 okt.)
VIII, 139. — Såsom ett prof på det språk, som vissa bland
bondeståndets ledamöter ansågo tillständigt att föra, må här
anföras den reservation, som Jacob Kihlblom afgaf mot
utskottets förslag: »I händelse departementschefer och
statsråd skola i ståndens plena få uppträda och der ega
yttranderätt, befarar jag, att stånden i stället för upplysningar — erhålla
missledningar; man uppmanas af erfarenheten att vara aktsam,
ty då man erinrar sig de många anmärkningar, utskottet
nödgas göra å regeringspersonalens misstag, så synes mig, att
förtroendet icke kan särdeles långt utsträckas. Men då nationen
får anledning att hoppas sanna underrättelser om
fäderneslandets ära och belåtenhet — då — och först då — ärtiden
inne för departementschefer och statsråd att i stånden
uppträda och lemna upplysningar, och för nationen att tacksamt
erkänna deras bemödanden.»

2 K. U:s mem. n:r 69 och 104 (6 april 1841).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:13:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/12-2/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free