Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lande rum i afseende på frågan om förkortande af
tiden mellan riksdagarne.
Olika förslag i detta syfte hade inom
konstitutionsutskottet blifvit väckta: så af brukspatron ~W’MBÉ om
årliga riksdagar, af friherre Kantzow om ständernas
sammankomst hvart tredje år, medan prosten Hallström
förfäktat den meningen, att riksdag borde hållas hvart
annat år. Af dessa förslag torde det första eller det
tredje i ordningen hafva varit mest öfverensstämmande
med utskottets åsigter, men som det fruktade, att
farhågorna för ökade riksdagskostnader skulle omöjliggöra
antagandet af ett dylikt förslag, inskränkte det sig till
att föreslå den förändring, som innefattades i
bestämmelsen, att ständerna skulle sammanträda hvart tredje
år. Detta förslag möttes af invändningar från olika håll.
A ena sidan funnos de, som ansågo en förändring
obe-höfiig och till och med skadlig. Denna åsigt räknade
sina flesta anhängare inom presteståndet, der dess talan
fördes af biskoparne Tegnér och Hedrén, prosten
Östberg m. fl., medan samma mening på riddarhuset
förfäktades af hr v. Hartmansdorfe. A andra sidan fans väl
en. och annan — särskildt inom borgareståndet — som
uttalade sig för årliga riksdagar, men denna mening
saknade tydligen ännu alla utsigter att inom något stånd
vinna pluralitet. Deremot räknade den åsigten, att
riksdag borde hållas hvart annat år, talrika och talangfulla
anhängare: så på riddarhuset frih. Nordenfalk, inom
presteståndet herrar Ödmann och Thomander, inom
borgareståndet herrar de Maré och Schartau m. fl. För
denna mening uttalade sig ock borgareståndet, medan
presteståndet, i enlighet med biskop Heurlins och andres
yrkande, återremitterade förslaget med förklaring, att
utskottet borde i sammanhang dermed inkomma med
sådana förslag till ändringar i grundlagarne, hvarigenom
riksdagarnes längd kunde inskränkas till en viss tid.
Återremiss beslöts äfven af adeln, som önskade nytt
förslag i den riktningen, att lagtima riksdag skulle på
bestämd dag återkomma hvart tredje år, oberoende af ur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>