Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Johans slut.
Den reaktion, som följde på den öfverdrifna beundran,
hvarmed Carl Johan blifvit hyllad under sin första tid
i Sverige, nådde sin spets i oppositionen vid 1840—41 års
riksdag. Hänsynslösheten i denna opposition verkade i
sin ordning ett omslag i tänkesättet, som bäst vitsordas
af det bekymmer, hvarmed L. J. Hierta i ett förtroligt
bref till J. G. Richert under förra delen af 1843
uttalade sig om »den vexling af opinionsvinden, som passerat
mellan 1834», då »nästan hela borgerskapet» i Stockholm
undertecknade Richerts representationspetition, »1838, då
det patrullerande borgarkavalleriet petitionerade Nermans
och Hartmansdorffs bortkörande, och nu, då en mängd
ledamöter af samma militärkår skulle vara färdig att
göra choc på tidningstryckerierna».1
Ett uttryck för denna förändring i opinionen var
den komplettering af statsrådet, som vid slutet af 1842
egdt; rum: att män med politisk skarpblick och
förutseende mottogo portföljerna annorlunda än »på
förordnande», vittnade, såsom en konservativ tidning2 anmärkte,
att förtroende till framtiden återvändt. Ett annat bevis
på omslaget i tänkesättet var den allmänna och hjertliga
anslutning, hvarmed Carl Johans 25-åriga konungatid i
februari och maj 1843 firades ej blott i hufvudstaden utan
äfvon i andra städer rundtorn hela landet. »Det var
försoningen för 1840—41, uppriktig, vänlig och fullständig,
och intrycket deraf bevarades i ett tacksamt hjerta, spri-
1 Brefvet skrefs den 16 febr. 1843 och meddelas i utdrag hos
Wieselgren, Lars Johan Hierta, s. 256.
2 Svenska Biet för den 2 jan. 1843.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
