- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 2. Gustaf III och hans tid (1788-1792) /
68

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

derpå lät han sätta sina ombud i de lägre stånden i
rörelse, och följden af dessa hemliga bearbetningar blef,
att dessa stånd i förening med adeln — ty hvartill
hade dess motstånd i en dylik fråga tjenat? — till
konungen framburo en tacksägelseadress för det han
försvarat gränsen. Kriget hade således genom alla

ståndens beslut blifvit förklarad t lagligt.

En af de förnämsta tvistepunkterna mellan
konungen och adeln borde också härmed anses hafva
blifvit afgjord. Hvad som för konungen återstod att
erhålla, var penningar att betala sina oerhörda skulder
samt till krigets fortsättande; och det är vår
öfverty-gelse, att derest ej adeln genom laglöshet och trots satt
sig emot dessa visserligen ledsamma, men genom
omständigheterna nödvändigblifna behofs skäliga
uppfyllande, hade hvarken någon säkerhetsakt eller något
4 792 års konungamord inträffat. — —

I sitt tal till ständerna hade konungen begärt
tillsättande af ett hemligt utskott, med hvilket han
kunde öfverlägga om medlen till krigets fortsättande;
han tilläde, att detta utskott måtte tillsättas med all
möjlig skyndsamhet. De tre lägre stånden dröjde ej
att efterkomma konungens begäran; icke så adeln, som
i trots af hans uttryckliga förbud, beslöt7) en
instruktion för utskottet, hvilken gjorde intrång i dettas
grundlagsenliga prerogativer, samt fordrade tillsättandet
af ett statsutskott, inför hvilket allena redovisning för
statsverkets tillstånd och behof Jborde ske. Detta var
en för konungens planer i högsta grad obehaglig
händelse, till stor del vållad genom landtmarskalkens
svaghet; ställningen skulle dock inom kort än mera
invecklas. Då landtmarskalken några dagar sednare8) ville
förklara adelns beslut ogiltigt — ett besynnerligt
tilltag, som väl kunde försvaras ur den synpunkt från
hvilken landtmarskalken framställt propositionen, men

7) Den 7 Februari.

8) Den 9 Februari.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:10:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/2/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free